Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
HJ. HOLMQUIST
till modern tolerans går öfver Wittenberg och Geneve,
äfven om många olika faktorer sedan medverkat till
frammarschen.
Ett karakteristikum för Troeltsch är hans starka
framhäfvande af kalvinismens betydelse för utgestaltningen af
den moderna protestantismen. Det passar då skenbart väl
samman med hans toleransgenealogi, att Calvins lärjunge
och bekämpare Castellio, hos hvilken kalvinism, renässans
och spiritualism voro sammanväfda, blef 1500-talets främste
litteräre förkämpe för religiös tolerans. För Castellio
hänvisas till Calvinlitteraturen, Troeltsch, F. Buisson:
Castellon, sa vie et son oeuvre 2 bd 1892, och den ofvan anförda
allmänna litt. till toleransens historia. Nära Castellio stod
en annan schweizisk förkämpe för religiös tolerans, Nikolaus
Zurkinden från Bern; se den intressanta biografien öfver
honom af E. Bähler 1912. — Från Franck och Castellio
för toleranslinjen närmast till Dirk Coornhert (F. D. J.
Moorees: C. de libertijn 1887, G. Kalff: Geschiedenis d.
Nederl. Letterkunde II 1898 III 1907) och remonstranterna
(J. H. Maronier: Arminius 1905, H. Y. GROENEWEaEN:
Ar-minius op den 300:jarigen gedenkdag 1909). Till Holland
för ock döparnas väg öfver socinianismen (W. J. Kühler:
Het socinianisme in Nederland 1912; för här omnämnd
holländsk litteratur hänvisas till min revy öfver sådan, i
Kyrkohistorisk Årsskrift 1913). Till Holland kommer man ock på
den toleranslinje som via renässansen och Luther förer till den
moderna profana naturrättens begynnelse (den ansedde
medarbetaren i Cambridge modern History J. N. Figgis: From
Gerson to Grotius 1907, W. Dilthey: Das natürliche System
der Geisteswissenschaften 1892—93, F. Kenz: Jean Bodin
1905, J. Guttmann: Bodin in seinen Beziehungen zum
Ju-dentum 1906). Men därmed äro vi inne på utvecklingen i
dess individualisering i olika länder under påverkan äfven
af politiska och merkantila faktorer.
För Sveriges vidkommande ha vi här värdefulla
monografier, väsentligen beträffande 1600- och 1700-talen, af H.
Levin: Den svenska kyrkans bekännelse i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
