Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÅTUEANMÄLAN
363
tydelse och utomordentligt instruktivt. Det är ju tillräckligt
bekant, att Groldziher är den förnämste kännaren af islam som
religion ej blott bland nu lefvande lärde utan inom den
västerländska forskningen öfverhufvud, och att i suveränt behärskande
af hela den rika arabiska litteraturen knappast någon nutida
arabist kan mäta sig med honom.
I det första kapitlet: om den primitiva koranutläggningen,
fastslår förf. det faktum, att den yngsta af de stora
världsreligionernas heliga böcker är den, som lider af den största
osäkerheten i fråga om själfva texten. »Det finnes ingen kanonisk
af ett religiöst samfund som uppenbarad eller inspirerad
erkänd urkund, hvars text under sin tidigaste användning företer
en sådan bild af osäkerhet och vacklande, som vi se fallet vara
med koranen.» Så berättigadt detta omdöme än är, torde det
dock förefalla mången västerländsk forskare ganska
öfverraskande. 1 Anledningen härtill ligger, såsom författaren påvisar,
främst i beskaffenheten af den arabiska skriften. En hel del
olika konsonanter ha återgifvits med samma grafiska typ,
diakritiska punkter liksom vokaltecken ha icke brukats i
tidigare skrift. — En fråga af intresse i detta sammanhang vore
att undersöka, hur läsarternas beskaffenhet ställer sig till den
gamla legenden att Abu Bekr efter slaget vid Jernarna, där
många koranläsare stupade, af fruktan för att delar af den
heliga boken kunde gå förlorade lät Zejd b. Täbit samla
koranen »från palmblad, lerskärfvor och människors hjärtan (min-,
uen)» (Buh. Kit. fadä5il al-Qur5än, bab 3). Att större delen af
koranen blifvit direkt upptecknad efter profetens diktamen är
väl kändt; men man förutsätter, att åtskilliga suror särskildt
från den äldre tiden tillsvidare fortplantats muntligt bland
koranläsarne.2 Att döma af de här anförda exemplen synas
1 Spaniens kristna på 1000-talet kände däremot väl till denna
svaghet och ha icke underlåtit att polemiskt utnyttja den. »De
kristna säga: Hur är det med riktigheten af Edert fortplantande
af Eder bok, då Ni i hög grad äro oense om dess läsning, i det
somliga af Er lägga till och andra taga ifrån många ord? Vi se vidare,
att Ni med synnerligen tillförlitliga isnäder från åtskilliga af Eder
profets följeslagare och deras efterföljare, som Ni högt vörda och
göra till auktoriteter i trossaker, tradera läsarter af koranen, där ord
tilläggas och förändras, hvilka läsarter Ni icke anse tillåtet att bruka.
’Abdallah b. Masfüd’s koran är olika Eder», o. s. v. Ibn Hazm: Kitäb
al-fisal fi-l-milal II 75 f.
2 Nöldeke-Sdmally. Geschichte des Q orans I 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
