Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 LITTEEATUIIANMÄLAN
varianterna i allmänhet härröra från förvanskningar eller
förändringar af en skrifven text.1
Men Groldziher uppvisar äfven det viktiga förhållandet, att
långt ifrån alla varianter ha uppkommit på detta sätt. Det
är obestridligt, att en del läsarter framställts i tendentiöst syfte.
Olika uppfattningar i juridiska eller rituella frågor, ja stundom
ett visst dogmatiskt intresse, då man ansåg något koranställe
kunna ge anledning till farliga misstydningar, ha gifvit upphof
till nya läsarter. När man en gång slagit in på denna väg,
konstrueras med en förvånande fördomsfrihet nya läsarter, ofta
nog utan annan tänkbar anledning än lusten att briljera med
lärdom och exegetisk fyndighet. Så vidt jag vågar döma,
erinrar detta senare stadium af koranens textkritik slående om en
liknande företeelse inom den rabbinska exegesen. Äfven här
förekomma afvikande läsarter, hvilka dock icke (liksom också
fallet blir med koranen efter den ’utmänska vulgatatextens
tillkomst) intagas i texten utan meddelas i förklaringen och
egentligen synas menade som ett slags uttolkning.2 Äfven här
uppställas varianterna oftast af skenbart godtyckliga anledningar,
men stundom med en bestämd tendens.3
Den afgjorda skillnaden får naturligtvis icke förbises: i
islam hvila många af de afvikande läsarterna från början på en
verklig historisk tradition.
I den följande föreläsningen: om den traditionella exegesen,
visas, att äfven tafsir från början framställts i form af hadifi
från profeten. En sådan uttolkning är enligt strängt ortodox
uppfattning den enda »vetenskapliga» (tafsir bi-Um); en
förklaring som bygger på egna slutledningar och omdömen är
subjektiv och godtycklig (tafsir bi-l~raj). Det finnes
emellertid ingen enhetlig, från äldsta tider fortplantad traditionell
exeges. De som hadii från profeten meddelade
koranförklaring-arne visa en högst påfallande brist på inbördes
öfverensstämmelse. Detta förhållande oroar emellertid icke islams exegeter,
som anse, att koranen enligt gudomlig afsikt är du wugüh,
har olika »ansikten», är mångtydig. Författaren visar, att här
föreligger judiskt inflytande: äfven rabbinerna lära, att Tora
har många pänim. Ingående behandlas Tabari’s berömda
jättekommentar (trettio band), en sammanfattning af hela den tra-
1 Äfven muslimiska lärde finnas, som anse, att »hela koranen
nedskrefs under Allahs Apostels tid, men den samlades ej till ett
helt och surorna ordnades icke.» Sujüü: AVIiqän II 58.
2 Weber: Jildische Theologie 121.
3 Exempel på tendentiösa läsarter Sabbat fol. 55 b. (Wünsche).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
