Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR ANMÄL AN 3 6 7
renad från det juridiska och rituella skolväsendets tomma
kasuistik och framför allt från det impotenta beroendet af
förgångna tiders auktoriteter (taqlid). Så renad och rätt
förstådd är islam den förnuftigaste af alla religioner och den som
bäst kan sammanlefva med den moderna bildningen särskildt
den naturvetenskapliga. Dessa läror återfinnas samtl’ga i
koranen, om man blott förstår att rätt tolka den. Ja, Muhammed
fAbduh finner i koranen in nuce antydd hela den moderna
naturvetenskapliga uppfattningen, läran om kampen för
tillvaron, det naturliga urvalet och the survival of the fittest finner
man där. Det bör då icke förvåna oss, att denna s. k.
modernistiska exeges icke har svårt att bringa de många utsagor,
där koranens antikt primitiva världsbild framträder, i
öfverensstämmelse med Darwin och Spencer. Det kan synas märkligt,
att Muhammed cAbduh, som under sin fleråriga exil i
västerlandet tagit kännedom äfven om den moderna bibelforskningen,
icke visar den minsta förmåga, att historiskt förstå sin egen
heliga urkund eller islams religiösa utveckling öfverhufvud.
Det är österländingens fullkomliga brist på historiskt sinne,
som talar i denna apologetiska exeges, hvilken, som synes,
brukar en metod, som den västerländska bibelforskningen för
snart ett århundrade sedan lämnat bakom sig. Den indiska
modernismen har emellertid ett framsteg att uppvisa, som
möjligen kan tolkas som en begynnelse till en kritisk-historisk
uppfattning af koranen. År 1911 utgaf Mirza Abü-1-Fadl i
Allahabad korantexten i kronologisk ordning med bifogad engelsk
öfversättning.
Öfversättningen af dessa föreläsningar har professor
Zetter-stéen ägnat en sakkunnig granskning i Le Monde Oriental
IX: 1, 1915. I likhet med Prof. Zetterstéen beklagar
öfversättaren, att icke ett fullständigt transskriptionssystem kommit
till användning. Öfversättaren hade ursprungligen användt ett
sådant, men måste öfverge det, då förläggaren med tanke på
upplagans ringa storlek icke ville anskaffa de härför nödiga
typerna. T. A.
K. V. Zetterstéen: De semitiska språken. Askerbergs
populär-vetenskapliga bibliotek. 2. Uppsala 1914. 174 ss.
Pris kr. 1:80.
De personer bland vår bildade allmänhet torde vara rätt
få, som ha en någorlunda sammanhängande uppfattning af den
gamla Orientens språk och folk. ..Och när man besinnar,
hvilket stort inflytande det semitiska Österlandets kultur haft på
vår egen, ett inflytande hvars omfång och djup framträder allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
