Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
L1TTERATURÅNMÄLAN
semiterna i Kanaan har naturligtvis icke varit möjligt. En viss
otydlighet vidlåder emellertid, så vidt jag kan se, själfva
namnen »kanaanéer» och »Kanaan». Landet anges s. 87 som
»låglandet vid Medelhafvet», alltså kustremsan nedanför
bergstrakterna (och Galileens slättland). Att »Kanaan» i G. T. har en
sådan mera inskränkt betydelse, är otvifvelaktigt, men äfven i
den vidare bemärkelsen af hela Västjordanlandet, som ju till sin
allmänna karaktär är ett bergland, är namnet icke främmande
för G. T. Då man nu allmänt benämner den under långa
tidrymder försiggående invandringen den kanaaneiska, kunde den
missuppfattningen ligga nära till hands, att densamma, eller
åtminstone dess tidigare stadier, endast gällde själfva låglandet.
Troligen sammanhänger det också med de terminologiska
svårigheterna, att man icke riktigt känner sig säker på hvad förf.
åsyftar, då han s. s. säger, att de invandrande semiterna äfven
här (liksom i Eufrat-länderna) funno före sig en hög kultur.
Att förf. i detta kapitel så godt som fullständigt förbigår
den israelitiska litteraturen, är naturligtvis alldeles riktigt. Den
kräfver sin särskilda behandling, och vi sakna ej på svenska
flera framställningar af densamma, sedd från olika synpunkter.
Härigenom har förf. också fått tillfälle att utförligare ingå på
den efterbibliska litteraturen, öfver hvilken han lämnat en efter
min mening synnerligen välbehöflig orientering. »De äldstes
stadgar», »lagkloka» och »skriftlärda» äro af alla väl kända
namn, som dock för de flesta torde sakna det nödvändiga
innehållet. Här fogas dessa begrepp in i sitt rätta sammanhang
och göras lefvande för läsaren. Förf. nämner visserligen icke,
så vidt jag sett, orden »de äldstes stadgar», men hvar och en torde
förstå, att detta namn motsvaras af det hebreiska ordet misna.
Här får också månget annat kändt ord, t. ex. talmud, sin
förklaring. — De senare perioderna af den judiska litteraturen
erbjuda kanske ej så stort allmänt intresse, och framställningen
hade enligt anmälarens tanke här kunnat inskränkas till
förmån för en fylligare behandling af den babylonisk-assyriska
litteraturen.
Då förf. kommer in på arabiskan, den i språkligt
hänseende viktigaste af de semitiska dialekterna, meddelar han med
rätta åtskilliga rent språkliga upplysningar, hvilka borde kunna
intressera äfven dem, som minst af allt fråga efter sådant.
Den oerhörda rikedomen på ord i arabiskan har som bekant
varit af stor vikt äfven för tolkningen af bibelhebreiskan med
sitt mycket begränsade ordförråd. Den arabiska litteraturen
är en af de största i världen och förtjänar väl en så pass
utförlig behandling, som prof. Z. ägnat den. Det mesta af ara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
