Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 HERMAN NEANDER
und froh, dieses ist die Hauptsache, da können wir doch
noch auf ein Wiedersehen hoffen. Ach, lieber Franz, wie
oft habe ich doch geschrieben und nie eine Antwort, nie ein
Lebenszeichen von dir bekommen. Ich glaubte schon, du
wärest tot, doch jetzt ist die Freude gross. —–––––—
Darum verzage nicht, lieber Franz, immer frischen, frohen
Mutes an die Arbeit gehen, der liebe Gott lebt noch, der
verlässt die seinen nicht. So sei du nun herzlichst gegrüsst
und geküsst. — .—"
„__ ___ — Ett värdefullt minne blef mig gifvet af den
österrikiske krigsfången, si ovenen Max Dachs från Laibach,
nämligen en större tafla i olja. Han hade icke själf målat
den, utan en hans gode vän, äfven han si o ven och från
Laibach, Jakob Sewer. Taflan hade målats i Taschkent, och
det sågs, att den orientaliska stämningen nere i Turkestan
inverkat på konstnären, ty motivet är den
gammaltestamentliga berättelsen om Simson och Delila.
Slutligen måste jag tillägga, att liksom i Tyskland så
äfven här i Ryssland jag sällan kommit människor så nära
som just i fångenskapen. Många vänskapsband, jag där
knutit, skola vara för lifvet. Det kännes svårt att nu på grund
af kraftnedsättning efter en i Ryssland genomgången tyfus
vara skild från krigsfångearbetet, som visserligen är ägnadt
att i hög grad förödmjuka genom sin kräfvande art, men
som ger en så rik inre behållning. Mig har varit förunnadt
att sysselsätta mig med tre olika grenar af detta arbete:
1) att söka hjälpa dem, som aldrig hört något från
anförvanterna, 2) att ordna för de andliga behof ven, 3) att dela
ut kärleksgåfvor, och har i de tvenne uppsatserna i all
enkelhet en redogörelse för detta arbete lämnats. Den
oerhördt viktiga uppgiften att förbättra de hygieniska
förhållandena, en uppgift, åt hvilken fröken Brändström på ett
så uppoffrande sätt hängifvit sig i Sibirien, då hon äfven
själf i Srjetjensk smittades af fläcktyfus, har jag däremot
ej kommit i tillfälle att deltaga uti. Städse skall jag
med tacksamhet minnas det stora tillmötesgående från myn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
