Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 SVEN LINDER
längre tillbaka sjöngs Deboras sång, och då i det gamla
Israel det nationella var oupplösligt förbundet med det
religiösa, blir den nationella segersången en hymn till Jahves
ära, alltså en psalm. Detsamma gäller om Mirjams sång
efter öfvergången af Röda hafvet Ex. 15: 1 b, 20 f, den
äldsta af oss kända Jahvehymnen. Det gamla liturgiska
språket i Num. 10:35 f. vid arkens uppbrott och återkomst
visar, att kulthymnen går tillbaka ända till Israels födelse
som folk. Äfven den aronitiska välsignelsen tillhör ett
tidigt skede.
Kungapsalmerna och enskilda krigspsalmer liksom många
psalmer i öppet uttalad profetisk anda torde i allmänhet få
sin bästa förklaring, om de förläggas till den förexiliska tiden.
Själfva hufvudmassan af de till oss komna psalmerna däremot
stammar säkerligen från tiden efter exilen, i synnerhet från
de århundraden då judarna kommo i nära beröring med
hedniskt, framförallt grekiskt väsen. Som nedre gränsen
för psalmerna anger K. mackabéernas tid. Det är troligt, att
en tid af så stark och religiös spänning väckte äfven
psalmdiktningen till nytt lif. Den senare mackabeiska tiden bör
dock egentligen ej komma i fråga, säger K., som här
polemiserar särskildt mot Duhm. Hvarken kanons historia,
Septuaginta eller jämförelsen med Salomos psalmer, som
kunna anses som autentiskt vittnesbörd från denna tid, tala
för en sådan sannolikhet.
Psalmernas samband med folkets lif lämnar K. osökt
de synpunkter, från hvilka han indelar dem i vissa klasser.
Främst kommer hymnen, lofsången, hvars äldsta form möter
i Mirjams och Deboras sånger och i psaltaren i ps. 19 a och
29. Enkla gudstjänsthymner träda vid sidan af högtids- och
segerhymner, och hit hör också den eskatologiska hymnen,
t. ex. ps. 46, 47, 96, 98. Hymnerna voro emellertid ej
begränsade till den offentliga gudstjänsten, utan de
förekomma äfven som uttryck för den enskilde frommes tack
och tillbedjan, kanske i samband med offer. Hit hör utom
psaltaren Hannas lofsång 1 Sam. 1:24 f., en tydlig psalm,
som torde vara från rätt gammal tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
