Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 SVEN LINDER
genomsyra folket utan sjunker torde alltså ytterst vara, att
lagfromhetens bristande känsla af egen skuld låter folket
gräma sig öfver andras. Så torde Hesekiel haft sin stora
andel i den nationalistiskt begränsade eskatologi, som
under de följande århundradena gjorde det svårt att i längden
höja sig till Deuterojesajas högsintauniversalism.
När profetian slocknat, följer deuteroprofetismens
tidsålder, som öfvervägande litterärt lefver i och bearbetar
arfvet från profeterna utan att äga dessas ursprunglighet. Ett
problem, som icke får förbises vid behandlingen af det
eska-tologiska idealet i psalmerna, är den inverkan den
deutero-profetiska riktningen haft så långt ned i tiden som under
psalmdiktningens rikaste och mest alstringskraftiga tid. Att
denna med apokalyptiken befryndade deuteroprofetiska
from-hetsriktning ännu rätt sent öfvat inflytande, torde vara
sannolikt, äfven om skriftliga belägg härför ej alltid låta sig
påvisas. Med detta problem sammanhänger också frågan; om
eller snarare hur mycket Hesekiel på denna väg kunnat
påverka psalmdiktningen, i det deuteroprofetismen öfvervägande
sysslar med Hesekiels skildring af den sista kampen mellan
världsriket och gudsriket.
De profetiska tankarna äro dock äfven under den
efter-exiliska tiden ej döda utan visa sig äga lifvets underbara
kraft att ur det fördolda bryta fram och spränga
lagfromhetens hölje. Så torde de psalmer, i hvilka det andligare
och universellare idealet kommer till synes, snarare vara att
betrakta som en af djupa sinnen buren framtidssyn än som
en inom en viss skola fortlefvande vedertagen åskådning.
Detta öfverensstämmer också bättre med vittnesbörden från
gammal tid om uppfattningen af Israels ställning till sina
grannar. Äfven där möter samma skifte mellan ett lägre
och ett högre ideal. När det i Isaks välsignelse säges till
Jakob, att folkslag skulle tjäna honom och han skulle vara
en herre öfver sin moders söner, innebär detta, att Israels
yttre herradöme öfver det hatade Edom som en sinnebild af
dess välde öfver folken hopflätas med det ideala krafvet på
öfverlägsenhet öfver de andra folken i kraft af Israels Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
