Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY PSÅLMKOMMENTAR
97
öfverlägsenhet öfver de andra folkens gudar. Redan så
tidigt röjer sig alltså en nationalistisk eskatologi. Men den
storsinnade universalismen i Abrahams välsignelse, som
lofvar att genom Israel alla släkten på jorden skulle varda
välsignade, hör samman med profetismens.
Med den efterexiliska tidens benägenhet att glömsk af
profetismens universalism partikularistiskt fatta det
eskato-logiska idealet står i närmaste samband det sätt, hvarpå
under denna tid profetismens fördjupade sedligt-religiösa
skuldkänsla ofta försvinner och ersattes af en viss i
lagfrom-hetens väsen rotad själf belåtenhet gentemot "hedningarna"
— låt vara att i botpsalmerna den äkta profetiska
syndkänslan talar som bevis för att inom lagfromhetens skal
profeternas djupare sedligt-religiösa fromhetsarf alltjämt
bevarades af " djupare anlagda sinnen. Vedergällningstanken i
psaltaren behandlar K. utom vid de särskilda psalmer, i
hvilka problemet om den sedligt-religiösa världsordningen
kommer till synes, äfven i en särskild öfversikt under
"Bilagor". Redan den gammalisraelitiska tiden kände Jahve
som den rättfärdige, hämnande domaren, men under det den
äldre tiden fattade vedergällningen kollektivt som ett straff
"allt intill tredje och fjärde led" och alltså i enlighet med
blodshämndens sedvänja, individualiserade profetismen, i
synnerhet genom Jeremia och Hesekiel vedergällningstanken.
Den äldre tidens brist var; att erfarenheten af ett
ofrånkomligt samband med släktet ensidigt betonats, så att det
naturliga lifvets sammanhang fattats som sedligt-religiös
världsordning, och profetismen å sin sida löpte faran att
ensidigt göra en grundsats för mänsklig rättskipning till
gudomlig världsordning. Visserligen var profetismens syfte
att genom energisk betoning af individens rätt hålla den
äldre åskådningens sedliga kollektivism inom tillbörliga
skrankor, men följden blef dock icke den väntade, enär
såväl den profetiska som den gamla vedergällningstanken
utgick från det falska axiomet, att sambandet mellan lifvets
gestaltning här på jorden och den sedliga beskaffenheten
vore gifvet. Äfven profetismen undgick ej frågan: Måste
Bibel forskaren 1917. Haft. 2. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
