Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 E. LEUFVÉN
vid äldre liturgiska formler, men detta konservativa drag
kan icke enbart bero på ett liknande konservativt lynne i
den ryska nationalkaraktären. Ty så vidt man på afstånd
kan döma, är ryssen till sitt psyke lättrörlig, således ej
alltför strängt konservativ, liksom också alla slags politiska
omhvälfningar af den mest äfventyrliga beskaffenhet funnit
en tacksam jordmån i den ryska nationalkaraktärens
ostadighet. Under dessa förhållanden kan det liturgiska skismat
icke bero af något konservativt drag i folkets nationella
beskaffenhet.
När raskolniki opponera mot de liturgiska reformerna,
utgå de från en oerhörd öfverskattning af dessa formers
betydelse. Motpartiet utgår emellertid också från samma
förutsättning; äfven för de ortodoxa ha formerna samma
öfverdrifna vikt. Båda parternas förutsättningar voro
sålunda i grunden identiska. I betraktande af stridens
dimensioner måste religiösa motiv af någon art ha spelat in. Ty
hänvisandet till det nationella lynnet är icke tillräcklig
förklaringsgrund. Det mera teoretiska traditionsbegreppet
räcker heller icke till såsom skismats förklaringsgrund. De
drifvande motiven måste sökas på annat håll.
I den ryska folkreligiositeten finnas tvenne historiska
inslag, hvilka ha som fördolda krafter bestämt dennas
struktur, och hvilka i afsevärd grad ha varit bestämmande för
såväl den ortodoxa som den icke-ortodoxa uppfattningen af
de liturgiska frågorna.
Det ena inslaget är kristen-hednisk manikeism, det
andra är gammal finsk-slavisk hedendom; den förra är kommen
söderifrån, den andra inhemsk i det egentliga Ryssland.
Raskols parallelrörelser, de hemliga sekterna med
allehanda namn, gå säkerligen tillbaka till gammal finsk-slavisk
hedendom och till kristen hedendom. Denna har kunnat
bibehålla sig under skyddande förklädnad genom sitt
fasthållande vid den ortodoxa ritualismen. När kyrkan är en
rituell anstalt, är hennes kraf väsentligen tillfredsställt genom
iakttagande af de ortodoxa formerna. När ifrågavarande
sekter foga sig i ortodoxt kyrkobruk, blir det en bisak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
