Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 E. LEUFVÉN
samma grundförutsättning om de liturgiska formlernas
sacro-Sancta karaktär, ehuru de senare tillämpa principen på mera
naivt-oreflekteradt sätt.
Det är allenast dessa nu angifna omständigheter, som
kunna förklara det från andra förutsättningar obegripliga
faktum, att ett skisma af så våldsamma dimensioner som
Raskol har kunnat uppstå på grund af liturgiska adiaphora,
som från verkligt religiös synpunkt äro alldeles betydelselösa.
De ryska sekternas historia visar sålunda tydligast de
faktorer, som betinga äfven den ortodoxa uppfattningen af de
liturgiska frågorna. Den primitiva folkreligiositetens
uppfattning har tryckt sin omisskänneliga prägel äfven på den
ortodoxa kyrkotypen, ehuru den våldsammast brutit fram i
de skismatiska riktningarna.
Mot denna framställning kan emellertid en invändning
göras. Den formalistiska ritualism, som utmärker den
ortodoxa kyrkan, har i det föregående fått sin förklaring
genom hänvisning på det starka tryck, som
folkreligiositetens mera primitiva moment utöfvat äfven på den så att
säga officiella kyrkans uppfattning i liturgiskt afseende;
vidare ha dessa moment uppvisats vara af delvis hednisk
art, om ock under kristliga former. Emellertid är det ett
betydande språng från denna folkreligiösa sfär till den kristna
lifsåskådning/som möter oss i de ortodoxa
bekännelseskrifterna. Frågan blir nu, huruvida man har rätt att antaga
denna folkpsykologiska faktors betydelse åtminstone i den
grad som här skett, utan att detta satt mera spår efter sig
i bekännelseskrifterna o. s. v. Det är med andra ord i det
föregående antaget, att den verkliga folkreligiositeten skulle
anmärkningsvärdt mycket skilja sig från den typ af ortodoxt
kyrkolif, som representeras af dess bekännelseskrifter. Vore
verkligen antydda faktorer så mäktiga, så borde deras
inverkan kunna tydligare afspegla sig i t. ex. de liturgiska
formerna. Man kunde ju tänka sig, att dessa halft
hedniska åskådningar inom den kompakta massan af ortodoxa
kyrkobekännare varit en parallelströmning, som föga eller
ingen inverkan haft på den rättrogna kyrkan. Är denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
