Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTOBER 157
invändning riktig, vore sålunda det föregående resonemanget
till stor del förfeladt.
Till belysande häraf må till en början erinras, att den
oerhördt starka rörelse, som kan sammanfattas i namnet
Raskol, icke synes kunna få någon förklaring på annat sätt
än såsom ett utbrott af hednisk öfverskattning af de magiska
formlerna. Inom kristendomen själf finnes intet stöd för
tron på de rituella brukens absoluta oföränderlighet. Men
inom stora kretsar af hedendomen är detta ett axiom. Och
det raskolnikiska skismat har verkat med det religiösa
axiomets nödvändighet. Det kan icke förklaras ur verkligt
kristna förutsättningar, under dess hedniska ursprung synes
lämna en enkel och tillräcklig förklaring.
Den ortodoxa lärouppfattning, som möter i denna kyrkas
skrifter af mera kanonisk karaktär, skiljer sig afsevärdt från
den primitiva folkreligiositet af halft hednisk, halft kristen
art, från hvilken vi i det föregående utgått. Lärotypen är
för västerländsk uppfattning nästan mera tilltalande än den
romerska. Mycket af det som säges i t. ex. den ryska
katekesen om tron, hoppet och kärleken, är förträffligt och
öfverensstämmer godt med evangelisk uppfattning.
Frånvaron af Roms skarpa tillspetsning af det hierarkiska
momentet, den mildare uppfattningen af sakramentsläran m. m.
kan med tacksamhet noteras. Historien styrker ju också,
att det har funnits förbindelsebryggor mellan ortodox och
protestantisk kyrka, om de också varit för svaga att leda
till verklig union.1 ’Opdd§o£o<; ojioXofia, den ryska katekesen
och öfriga böcker af mera erkänd beskaffenhet förete föga
spår af den hedniska inverkan, som i det föregående antagits
ha gjort sig gällande i förhållande till de liturgiska formerna.
Detta senare antagande måste sålunda utgå från, att det
inom den ortodoxa kyrkoramen råder en oerhörd skillnad
mellan å ena sidan den religiösa uppfattning, som möter
oss i bekännelseskrifterna, och å andra sidan den religiösa
1 Syftar naturligtvis på Cyrillus Lukaris’ välmenta unionsförsök
på 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
