Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMALAN
189
går det arbete, som nu föreligger, ty det går ej längre tillbaka
än till 1559. Men här är just en punkt, där man måste gå
tillbaka till författarens teckning af Englands kyrkohistoria före
1559. Där omnämnes, att commonprayerbook bygger bl. a.
på kardinal Quignons reviderade breviarium. Det intressanta
är emellertid nu, att detta breviarium s. crucis är det
humanistiskt reviderade romerska breviariet och att dess tendens just
går ut på att göra bibelordet mera gällande, än förut varit
fallet. Breviarium s. crucis fick aldrig någon betydelse för
romerska kyrkan. Det bestående inflytande det utöfvat, ligger
i dess inverkan på commonprayerbook och dess bibellektioner.
Till slut ännu en reflexion. När jag läser engelska
framställningar af engelsk hyrkohistoria, har jag ofta det
intrycket, att jag saknar en tillförlitlig måttstock vid värderingen af
personer och åskådningar. Det är ej så underligt, då den
engelska kyrkohistoriska värderingen är ganska insulär, liksom
det, som den bedömer, har insulär karaktär. När man läser
nordisk eller kontinental kyrkohistoria, vet man, hvar man är
hemma. Man önskar då, att samma värdering, som man där
blifvit van vid, skulle läggas på engelska kyrkoförhållanden.
Det har alltid förefallit mig vara en lockande uppgift för en
luthersk teolog att läsa t. ex. Hooker själf för att få ett
förstahandsintryck af teologien i hans laws of ecclesiastical polity.
Nu får man merendels engelsmännens uppfattning, nödtorftigt
omstufvad. Jag har för mig, att man på den vägen skulle göra
ganska öfverraskande upptäckter, öfverraskande både för en
själf och engelsmännen. Kanske skall förf. till nu anmälda
arbete en gång finna tid och krafter att på den vägen tränga
än djupare in i engelsk kyrkohistoria; än han nu gjort. Hans
skickligt gjorda och på uppslag rika arbete, en värdefull och
välkommen frukt af hans sällsynt rika forskaregärning, väcker
sådana förhoppningar. Det är nog så, att en svensk forskare
har stora förutsättningar för att göra något på detta område.
Med all respekt för tysk forskning kan man nog icke,
åtminstone under den närmaste framtiden, vänta, att denna skall visa
oförvillad blick och kärleksfull förståelse för specifikt engelska
religiösa företeelser.
Edv. Rodhe.
Paul Deussen: Bibelns filosofi. Översättning från
tys-Jean av August Carr. Stockholm, Hugo Gebers förlag, 1916
309 s., pris 4 Jer.
Till de båda så mångomtalade arbeten, i hvilka den
Scho-penhauer-Hartmann’ska skolan deklarerat sin ställning till kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
