Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SVENSKT ARBETE I NYTESTAMENTLIG INLEDNINGSVETENSKAP 241
kunnat hänvisa till profeten Jonas* tecken såsom här sker
(12:38—40 och 16:1—4)?« (s. 510.)
Naturligtvis kan icke en sådan möjlighet af upprepning
af ord i Jesu mun jäfvas. Men frågan ligger väl här
annorlunda. Hela den egendomliga beskaffenheten hos
materialet i de 3 evangelierna med alla dess likheter och
olikheter — den som vi kalla det synoptiska problemet —
tvingar oss dock, synes det mig, att inför ett sådant
fenomen som dessa upprepningar inom samma evangelium i första
hand söka förklaringen i den litterära process, som
evangelierna afspegla. Är det icke naturligast att så betrakta
saken, att en evangelist haft framför sig två källor, att
samma språk funnits hos båda och att han då kommit att
öfvertaga det från båda hållen. Det dussin dublettutsagor,
som vi finna i Matt.-ev., och dylika dubletters rätt talrika
förekomst äfven hos Lukas (i motsats mot hos Markus)
pekar, så vidt jag kan se, tydligt nog i riktning mot l:sta
likaväl som 3:dje ev:s sammansatta karaktär. Och är
Matt.-ev. en samarbetning af stoff från olika håll, så behöfva vi
icke vara i tvifvel om, hvar en af dess källor är att söka:
i Mark. ev.
4. Förf. argumenterar ingående (s. 504 f.) för
författarskapets enhetlighet i vårt Matt.-ev. Dubbelheten i de
gammaltest, citaten (mest från LXX men äfven från hebr.
texten) lägger enl. honom intet hinder därför. Men icke
heller den egendomliga språkkaraktären, som visar både en
lättflytande grekiska och ändå hyser arameismer här och
hvar. Frågan är då för förf. blott denna: är detta från en
hand stammande evangelium ett grek. original eller är det
en öfversättning af en arameisk skrift? I förra fallet är
enl. förf. förefintligheten af en aram. källskrift redan af
språkliga grunder sannolik (s. 507). Förf. afgör sig
emellertid för det andra alternativet: handen, som skrifver vårt
Matt.-ev., är en öfversättares; man kan tt s varligen värja sig
för det intrycket, att hela skriften i själva verket blott är
en översättning av ett arameiskt original". Arameismerna,
som förekomma i Matt.-ev., finna vi nämligen "icke blott i
Bibel forskaren 1917. Haft 4. IQ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
