- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofjärde årgången. 1917 /
261

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PETRUS BRASK OCH HÅNS LITTERÄRA VERKSAMHET 261

psalm och dessa betraktelser förklaras väl så, att Johannes
Baptistas meditationer varit bekanta för Rist, därest man
ej skall antaga, att de utgjort så stereotypa locieommunes,
att Rist kunnat hämta dem från annat håll.1 Att de tyska
psalmisterna ofta lade religiösa skriftställares retoriskt eller
lyriskt formade betraktelser till grund för sina psalmer, är
ju ett allmänt kändt faktum, som kan iakttagas icke minst
hos mästare som Paul Gerhardt och Joh. Heermann. Och
att de härvid icke skydde katolska författares verk, är nog
betygadt. Förmodligen är Johannes Baptista identisk med
karmelitmunken Johannes Baptista Mantuanus (f 1516),
äfven högt skattad som latinsk poet och humanist.

Uppgiften, att den här ifrågavarande svenska psalmen
skulle vara författad af Lucidor och förbättrad af Petrus

1 Att de af Joh. Baptista begagnade bilderna om evighetens längd
varit ganska allmänna, därpå tyder väl deras förekomst äfven hos
J. Chr. Arnschwanger (f 1696) i hans sång Von der Ewigkeit (»O
Menschen Kind! es ist ein Ding») i Neue Geistliche Lieder (1659),
hvarur följande strofer må citeras:

11.

Die Ewigkeit hat keine Mas,
Bleibt stäts wie ietzt ohn unterlas;
Die Ewigkeit hat keine Zeit,
Ihr Zirckel ist unendlich weit.

12.

Wenn so viel tausent Jare hin
Als Sterne an der Himmelsbühn,
Die nicht zu zehlen dieser Zeit:
So wer es nicht die Ewigkeit.

13.

Wann tausend Jar ein Körnlein wer
Des Sandes um das Ufer her,
Das sich erstrecket lang und breit:
So wer es nicht die Ewigkeit.

14.

Wann tausend Jare würden seyn
Ein Tropffen in das Meer hinein,
Das um die Welt geht tieff und weit:
So wer es nicht die Ewigkeit.

(Fischer-Tümpel, V, sid. 278.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1917/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free