Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELIGION OCH MAGI 303
får dragas så, som man ofta får höra, att fromheten ger
svaret på frågan: hvem skall frälsa mig?, teologien,
vetandet åter på frågan om upphof och orsak. Det utilitaristiska
syftet är ett starkt behof i religionen, frälsningsbehofvet
ett annat. Men ingendera torde behöfva vara för religionen
nödvändiga. Hvarken det ena eller det andra torde t. ex.
kunna återfinnas i de primitives mysterievigningar.
Frälsningsbehofvet t. ex. förutsätter gärna en dualistisk,
pessimistisk världsåskådning, som ingalunda återfinnes t. ex.
där, där William James talar om "den friska själens"
religion. Och lika litet kan den djupa fromhet, som talar ur
Ibsens Brand, inrangeras vare sig i den ena eller den andra
af dessa kategorier. Hvarken frälsningsbehofvet eller det
utilitaristiska syftet äro ett nödvändigt moment i fromheten.
Det är nog till stor del Frazers utgångspunkt från magin
vid bestämmandet af religionen: att den skall ställas i
kontrast till de magiska tankarna, som kommit honom att inordna
också fromheten under denna kategori, ty magin är alltid
ett dylikt praktiskt handlande. Då han icke ställer de båda
så direkt tillsamman, träder detta drag också mindre
tydligt fram.
Frazers bestämmande af magin skiljer alltså icke magin
från allt annat (vanligt) vetande, bestämmandet af religionen
tyckes godtyckligt afskära en mängd fall, där vi äro vana att
tala om religion, och som tyckas uppvisa väsentliga likheter
med dem, som Frazer kallar religiösa.
Så torde den gemensamma synpunkt, under hvilken den
store engelske religionsforskaren sammanställer religionen
och magin, vara föga lyckligt väld. Den åtskillnad, som
han gör mellan dem, hänger emellertid icke nödvändigt
samman med denna synpunkt, och skulle därför det oaktadt
kunna innehålla ett värdefullt uppslag: är det en lämplig
skillnad mellan religion och magi att skilja mellan personliga
och opersonliga makter? Går det verkligen att här uppdraga
en gräns, som icke är byggd på alltför ytliga likheter, ungefär
som om jag ville definiera fisk som ett djur, som lefver i vatten ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
