Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELIGION OCH MAGI
321
blir en typisk cirkeldefinition. Flagrant framträder detta
också flerfaldiga gånger hos Söderblom, såsom då han t. ex.
(Gudtrons uppkomst, s. 187) säger: "Vi måste räkna slika
riter med till religionen, då de ingå i samhällets heliga
ordningar (!), som den enskilde med religiösa (!) känslor
underkastar sig", eller s. 201: "För så vidt någonting företages,
därför att det ingår i stammens eller klanens sakrala
in-rättning, måste det räknas till religionen".
Men äfven i ett annat afseende är den af Söderblom
föreslagna definitionen knappast lämplig. Han anmärker
själf, att för Kant morallagen, det kategoriska imperativet
var något heligt. " Sin mystisk-religiösa klang har ordet
helig ej hos Kant, men karaktären af öfvernaturlighet
kommer tydligt till synes." Vi skulle alltså skilja mellan
religiös och moralisk helighet. Men då äro vi åter inne i
cirkeldefinitionen. Eller om Söderblom vill låta båda ingå i
religionen, får han ett religionsbegrepp, som väl mycket
afviker från det gängse språkbruket, och dit väl såväl moral
som rätt, idealitet, ja allt värde skulle höra hemma. Men
dylikt kan knappast gagna det klarhetsbehof, på grund af
hvilket vetenskapen sett sig nödsakad att under ett
gemensamt namn med hvarandra sammanföra företeelser, som
sinsemellan förete väsentliga likheter. Om också vissa
likheter bestå mellan dessa företeelser och religionen, så tyckas
dock olikheterna här vara af för väsentlig art.
I ett fall kunde dock en dylik definition vara
berättigad, nämligen om vi kunna tala om en alldeles specifik
religiös känsla, en enkel kvalitet, som icke vidare kan
upplösas eller beskrifvas. Så t. ex. Vitalis Norström, som
kallar denna specifika kvalitet frid. Och dit syfta väl också
egentligen de ofvan nämnda försöken. Men då uppstår
frågan, huruvida icke alltid i dessa känslor ett visst
föreställningsmoment ingår, vare sig detta är föremål för
känslan eller på ett egendomligt sätt ingår i och bildar en
integrerande del af densamma. Detta är en psykologisk
fråga, på hvilken jag här knappast kan ingå. Jag skulle
vilja besvara den jakande. Nästan alla de definitioner, som
Bibelforskaren 1917. Haft. 5—6.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
