Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
EDV. LEUFVÉN
det en sak, som under alla århundraden varit den framför
allt annat avgörande, nämligen stärkandet av den klerikala
positionen. Som ett led i dessa strävanden härden
genomförda offerteorien varit ett synnerligen användbart medel. Det
kan därför med skäl göras gällande, att det verkliga
förloppet varit, att papalsystemet tagit det dogmatiska offer
begreppet i sin tjänst, så att sålunda detta senare är en följd av
en viss kyrkopolitisk åskådning. Härav skulle sålunda följa,
att den liturgiska utvecklingen till en del blivit bestämd av
rent kyrkopolitiska omständigheter. Givetvis får man icke
alltför mycket urgera detta resonemang, men säkerligen har
åtminstone här en växelverkan ägt rum, så att de båda
faktorerna övat ett avsevärt inflytande på varandra.
I varje fall innebär emellertid den nuvarande liturgien
ett klart uttryck åt en uppfattning om Gud, som går direkt
tillbaka till det judiska gudsbegreppet. Gud behöver
försonas, och detta sker genom ett förnyat offer, vare sig detta
frambäres i Jerusalems tempel eller genom den katolske
prestens förnyelse av offret på Golgata. I båda fallen
kommer en avgörande vikt att ligga på de heliga riter, som
möjliggöra detta offer. Både den fromme juden och den fromme
katoliken lia i dessa heliga riter en avgörande garanti, att de ha
en försonad och nådig Gud; den individuella bättringen får
därvid en underordnad betydelse. Teoretiskt lär visserligen den
katolska kyrkan dennas betydelse, men en annan sak är ju,
att denna i praktiken får en rätt ringa vikt. Det är
sålunda samma förhållande, som inom de ortodoxa
kyrkosamfunden: liturgien har till en viss grad fått sin säregna
prägel genom en gudsuppfattning, som i sin rent judiska
form alldeles icke överensstämmer med den Gud, som möter
oss i Jesu förkunnelse. Begynnelsepunkten till den
lutherska reformationen ligger ju också i den våldsamma kris i
Luthers liv, då han genom alla de av människohänder resta
hindren fann vägen till den Gud, som genom tro gör
syndaren till ett nådens barn. Gud behöver icke den försoning,
som verkas genom det klerikala offerhandlandet.
Härigenom har på det starkaste hävdats den person-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
