Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTORER
317
mer sålunda det liturgiska nyskapandet först att visa sig
negativt i utrensande av den vidlyftiga angelologiska
apparaten. Heigondyrkan och allt, vad därmed sammanhänger,
utrensas ur kulten. För ett religiöst sinne har sannolikt detta
varit det närmast i ögonen fallande reformkravet på det
liturgiska området. Särskilt har Zwinglis reformatoriska energi
samlat sig på detta krav under den tid han genom sin tjänst
i den berömda vallfartsorten Einsiedeln haft tillfälle på nära
håll se romersk superstition undantränga den religiösa
tron. Så invävd religionen blivit i denna nödtorftigt skylda
hedendom, och så kär för gemene man den blivit, har redan
detta blygsamma reformkrav betytt något revolutionerande.
Men för reformatorerna själva har det varit, icke
huvudsyftet, utan allenast en detalj, som varit en självklar följd
av mera djupgående principer av verkligt religiös art. Hade
den liturgiska reformationen stannat vid detta, hade den
endast blivit en episod. Den hedendom, som Rom till en
början måst tolerera på grund av tidsomständigheterna och
sedan omhuldat på grund av bristande religiöst intresse,
har haft så djupa rötter, att den endast kunde fördrivas
av positivt religiösa grundprinciper. Härom kan man tillämpa
Luthers ord till Carlstadt: "so äussere Besserung tauge
nicht; es müsse von innen herauskommen, nicht nach einem
Gesetzeskodex".
Den religiösa princip, som tar sig uttryck på det
liturgiska området på ovan angivna sätt, är den, som är
bestämmande för reformert kyrkouppfattning: strävandet att
tillskriva Gud allena såsom den enda avgörande makten all
ära. All slags "Creaturvergötterung" skall undvikas. Till
Guds ära syftar allt. Människan är i alla avseenden
absolut beroende av Gud, även för sin frälsning. Denna
grundtanke kan betraktas som den reformerta kyrkans
materialprincip. Från dessa principer kommer följdriktigt en stark
opposition mot det bestående kyrkoskicket. Ty för
romersk uppfattning har vägen mellan människan och Gud
blivit stängd av verkhelighet, av himmelsk och jordisk
hierarki, och av magisk tro på ceremoniella ord och åthävor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
