Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
EDV. LEUFVÉN
Samma väg har Luther gått genom sitt förlitande på
rättfärdiggörelse genom tro. Målet för både Calvin och Luther
är att finna Gud. Därför måste de många hindren, som
utvecklingen ställt i vägen, röjas bort. Från denna
grundprincip följer sålunda, att hela den himmelska hierarkien
såsom mål för fromma böner och för de troendes vallfärder
får lämna rum för den enkla bönen i Jesu namn, likasåväl
som den jordiska hierarkien får hos Luther vika för den
troendes eget prästadöme. För kulten, för kyrkoåret, för
kyrkorummet följer härav allt det, som enklast kan
betecknas med ett ord, som Calvin själv med förkärlek använde,
"sobrietas". Och sobrietas är utmärkande för hela den
reformerta gudstjänstordningen. Dess kultuella torftighet må
vara påfallande för lutherska ögon, men det religiösa allvar,
som ligger till grund härför, är oförnekligt.
En av de faktorer, som verkat till den reformerta
nyskapelsen, har sålunda varit den dogmatiska förutsättning,
som här ovan blivit, om ock med en viss tvekan, kallad
kalvinismens materialprincip. Psykologiskt sett är det ju icke
uteslutet, att de romerska missbruken på liturgiskt område
i form av helgondyrkan etc. varit ett "Anstoss" för
reformatorerna, som lett dem fram till denna dogmatiska ståndpunkt.
Det har i det föregående påpekats, hurusom Rom icke endast
tolererat utan också kanske rent av omhuldat denna hedniska
dyrkan av heroer och halvgudar med kristna namn.
Reaktionen mot denna superstitiösa paganism kommer hos Calvin
att motiveras med den religiösa makten, som ligger i ordet:
soli Deo gloria! —
I det föregående har påpekats i fråga om den romerska
kyrkan vissa drag, som äro kännetecknande för hennes
kultuella uppfattning, däribland den internationella grundsynen
på liturgien. Uniformiteten har varit idealet, om ock den
hårda verkligheten nödgat till koncessioner. Denna punkt
har i fråga om den romerska kyrkan blivit antydd, därför
att den är av intresse i fråga om den nya fas i liturgiens
utvecklingsgång, som inträder med protestantismen.
Revolutionen riktar sig mot den eftersträvade internationella uni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
