Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
EDV. LEUFVÉN
lighet, särskilt frappant, om det jämföres med Calvins
ovanliga frihet gent emot det liturgiska uFader vår", vilket
dock har utan all jämförelse starkare stöd i den hel. Skrift
än vad Credo i ena eller andra formen kan antagas ha.
Huru skall nu detta egendomliga förhållande förklaras? Det
är möjligt, att man här har en ledtråd att finna en av de
kraftigast verkande faktorerna i den reformerta kyrkans
liturgiska utveckling.
Det måste i "Credo" själv finnas något moment, som
för Calvin varit av utomordentlig betydelse, eftersom han,
en liturgisk revolutionär, på denna punkt varit en
konservativ traditionalist. "Credos" egen beskaffenhet skall
alltså kunna besvara frågan.
Låt oss då kasta en blick på Credo från denna
synpunkt: vad är från början meningen med trosbekännelsen
i den kristna gudstjänsten ? Vilken betydelse har denna haft
för den äldre kyrkan, efter denna så enhälligt upptog detta
bruk? Det skälet måste ha varit synnerligt starkt,
eftersom det skyddat åt trosbekännelsen dess liturgiska plats i
en tradition, som sedan snart sagt årtusenden har stöd av
de stora kyrkoformationerna, och som t. o. m. vinner
gillande av den liturgiska radikalismen i Schweiz.
Härvid erinras om följande fakta i fråga om Credos
upptagande i liturgien:
Credo får sin liturgiska användning tidigast i
Österlandet; först avsevärt senare upptages det i Västerlandet. Inom
det förra kyrkoområdet synes det vara först upptaget i
Antiokia genom Petrus Fullo omkring år 471. Anledning
till, att han i varje gudstjänst (åv rcao-g aovaSei) upptog Credo,
var, att han häri såg ett medel att skydda kyrkan för
hære-tiska riktningar (evtykianismen). Samma antihæretiska motiv
gör sig gällande, då denna sed mer och mer vinner insteg
i Österlandet. Övergången från Credos kateketiska
användning till dess liturgiska är sålunda motiverad av ortodoxiens
självförsvar gent emot hæresier.— Samma motiv gör sig
gällande även i Västerlandet. Där uppträder det liturgiska
Credo först i Spanien, (synoden i Toledo 589), och blev ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
