Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLIGENS FAKTORER
333
led i kampen mot arianismen. Credo befäster och utvidgar
sin liturgiska position parallelt med kampen mot hæretiska
riktningar. Belysande är, att Walafried Strabo uttryckligen
förklarar, att Västerlandet härutinnan följt det österländska
bruket att upptaga Symbolum u såsom ett läkemedel mot
hæretikernas gift". — Liknande synpunkt framgår av
följande betecknande episod: kejsar Henrik II befann sig år
1014 i Rom. Då han därvid förundrad sporde om anledningen
till, att Symbolum icke användes i mässan, erhöll han det
svaret, att den romerska kyrkan aldrig varit befläckad av
kätteri, utan orubbligt fasthölle vid den rätta tron; därför
vore sjungandet av Symbolum endast nödvändig för de
kyrkor, som voro befläckade av hæresi.
Härav framgår sålunda, att Credos successiva upptagande
i liturgien är motiverad av behovet att sammansluta
församlingen i trosenhet gent emot andra riktningar. Den
ekumeniska trons seger över hæresier medför ett stärkande
av Symbolums liturgiska position. Men den negativa
ställningen till utomstående riktningar innebär alltid ett positivt
förstärkande av samfundets inre ställning, d. v. s. av det
inomkyrkliga samfundsmedvetandet. Symbolum är sålunda
både ett värn mot hæresier, och ett uttryck för församlingens
enhetstanke. Det ligger sålunda i Credo både ett negativt
och ett positivt moment. Det senare utgöres av den i Credo
uttalade tanken om församlingen såsom i sin tro utgörande
ett de heligas samfund. Därvid är det principiellt
betydelselöst, vilket Symbolum man använder. Samma tankegång
ligger ju även till grund för Symbolums kateketiska
användning. Det är med andra ord församlingsbegreppet, som tagit
sig uttryck i det liturgiska bruket att upptaga Credo i ritualen.
När nu Calvin trots sin radikala brytning med den
liturgiska traditionen likväl upptar Credomomentet i sitt ritual
och således på denna enstaka punkt visar pietet mot
traditionen, är orsaken härtill säkerligen att söka i samma motiv,
som betingat Credos liturgiska position under den föregående
utvecklingen. D. v. s. det är församlingsbegreppet, som här
varit avgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
