Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
EDV. LEUFVÉN
Man får nämligen från början avvisa den möjligheten,
att Calvin bibehållit Credomomentet vare sig av pietet mot
traditionen eller av någon oreflekterad tillfällighet.
Pietetshänsyn ha ingen tillämpning på en sådan kyrkorevolutionär
som Calvin; därom vittnar hans hänsynslöshet mot kyrkligt
status quo och kyrklig tradition på alla andra områden.
Det finns därför ingen anledning antaga, att han på detta
enstaka liturgiska moment skulle haft större veneration för
traditionens arv. Och vidare måste den möjligheten uteslutas,
att här skulle föreligga någon tillfällighet. Ty Calvin
är till hela sin psykologiska läggning systematikern, där
tillfälligheterna ingen plats ha. När han uppbygger sin
liturgiska nyskapelse, är detta icke en mosaikartad
sammansättning av likt och olikt efter en oreflekterad tankegångs
hugskott, utan det konsekventa resultatet av enhetliga principer.
Det är nog sant, att man hos Calvin både på kyrkorättsligt
och liturgiskt område möter uttrycket "il nous a semblé."
Men detta behöver ju icke betyda principlöshetens godtycke
utan kan likaväl vara ett uttryck för principens härskarvilja.
Söker man sålunda den princip, som varit avgörande
för Calvin vid hans upptagande av det liturgiska
Credomomentet, synes man med en viss sannolikhet kunna stanna
vid här gjorda antagande, att det är församlingsbegreppet,
som varit avgörande. Är nu detta antagande riktigt, måste
det emellertid kunna stödjas genom något yttrande av Calvin,
där en liknande tankegång åtminstone skymtar fram. Detta
stöd lämnas åtminstone av följande ord av honom:
I "la maniere de celebrer la cene" har nämligen i
förbigående en kort motivering lämnats, varför Credo skall
läsas. Orden lyda:
"Puis apres avoir faict les prieres et la confession de
Foy, pour testifier au nom du peuple, que tous veulent vivre
et moarir en la doctrine et Religion chrestienne il dit a haulte
voix "etc.
I dessa ord ligger otvivelaktigt den tanken uttalad, att
den liturgiska trosbekänelsen är uttrycket för församlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
