Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
KÅFAEL GYLLENBERG
liturgiska bruket vid templet. Antingen den använts som
textbok vid tempelliturgin (Kittel XVIII) eller utgivits som
religiös folkbok för den privata uppbyggelsen (Duhm XXIV),
så är det säkert, att största delen, om inte alla, av de
psalmer, som upptagits i den, avskrivits från tempelagendan.
Sin nuvarande form har Psaltaren sannolikt erhållit o. år
100 f. Kr. (Jmf. Kittel XXIV och Duhm XII). Detta
betyder dock inte, att psalmerna själva genomgående vore
författade under den närmast föregående tiden. I sitt
nuvarande skick äro de från andra århundradet, men få psalmer,
kanske ingen, ha bevarats i sin första avfattning. Vi ha
flera exempel på huru dels smärre sånger sammanfogats till
större helheter (ps. 108 = 57: 8—12 + 60: 7—14.; II Krön.
16: 8—36 = Ps. 105: 1-15 + 96 + 106: 1,47,48), dels
brottstycken ur gamla sånger infogats i nya (v. 8—16 i ps. 18;
ps. 24 består av trenne stycken av vilka åtminstone v. 1 — 2
är endast ett fragment; i ps. 19 äro v v. 2 — 7 ett brottstycke),
dels smärre partier gjorts självständiga* (40: 14—18 = 70, i
fall inte tvärtom en självständig liten dikt, ps. 70,
inarbetats i ps. 40), dels slutligen psalmer försetts med liturgiska
tillägg (50:20—21 o. a.). I andra fall ha psalmer
kompilerats av enstaka verser och uttryck (t. ex. ps. 135, 136, 147).
Mångenstädes, där vi, emedan originalen gått förlorade, inte
mera kunna följa utvecklingen, ana vi den dock på grund
av det stående material av tankar, ord och bilder, som är
gemensamt för så många psalmer. Och då tillräckligt skarpa
konturer ofta saknas, kan man inte tänka på att skilja
mellan de olika beståndsdelarna och avgöra vad som är
originellt och vad som, kanske av skalden själv, upptagits ur den
gemensamma skatten av poetiska vändningar, bilder och
uttryck. Dessa äro inte av enbart liturgisk art. De psalmer
t. ex., som behandla temat "de fromma — de gudlösa", bära
genomgående en så stereotyp oeh konventionell prägel,
delvis med babyloniska paralleller (Kittel 506), att det är
obegripligt huru någon kan falla på idén att leta efter konkreta
historiska tilldragelser, som tagit sig uttryck i dem.
Detsamma gäller mer eller mindre alla psalmer och därför måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
