Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
OSCAR HIPPEL
nekar är, att den kyrkliga sedvanerätten vilar på nationell
övertygelse.
Det är naturligt, att han betonar dessa begrepp, då de
voro grundläggande för den historiska skolans hela system.
För den historiska skolan är nämligen rätten positiv och
nationell, den är, för att tala med Taranger, en utströmning
av den i oavbruten tillväxt och utveckling stående
nationalandans Enligt Puchta hade därför sedvanerätten sin rot i
det nationella rättsmedvetandet. Men ett så beskaffat
medvetande menade han ej vara möjligt på kyrkans mark,
ty kyrkan genombryter alla nationella skrankor. Och
tydligast framträder detta inom den romersk katolska kyrkan,
vilken förfäktar en enhet, även yttre sådan, där nationer
och stater upphöra att existera. Emedan kristendomen själv
ej är något nationellt, måste detta inverka på kyrkans
väsen; och stat och kyrka kunde därför icke sammanfalla.
Puchtas utläggning av hithörande förhållande blir alltså
följande: "Das religiöse Bewusstsein, welches die Glieder
der christlichen Kirche verbindet und welches die
ursprüng-liche Quelle der kirchlichen Einrichtungen ist, so weit sie
der Kirche durch ihren Herrn überlassen waren, ist kein
natürliches, auf einer natürlichen Verwandtschaft der Geister
beruhendes, und also auch kein nationelles. Dadurch wird
die Existens eines kirchlichen Gewohnheitsrechts in dem Sinne,
den dieser Begriff im bürgerlichen Recht hat, unmöglich,
ja der Ausdruck: kirchliches Gewohnheitsrecht selbst würde
in diesem Sinne den offenbaren Widerspruch eines nicht
nationellen auf nationellen Ansichten beruhenden Rechts
enthalten".2 — Den frågan inställer sig emellertid, om
sedvanerätten nödvändigt måste vara nationell, och om det
rättsmedvetande, varpå den vilar, nödvändigt måste bero på
en naturlig, medfödd släktskap människorna emellan. Härpå
skall sedermera svaras.
1 Taranger, Absalon. Udsigt över den norske rels historie. I.
Kristiania 1898. Sid. 23.
2 Puchta, Georg Fr. Das Gewohnheitsrecht. II. Erlangen 1837.
Sid. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
