Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
OSCAR HIPPEL
und Gesetze, die für ihn in das Gebiet der Thatsache
gehö-ren; leicht nicht wissen känn, so dürfte es keinem Zweifel
unterliegen, dass der Consensus hier gar keine Stellehat."1
Oss intresserar huvudsakligen, i vilken mån
konsens-teorien kan ha betydelse inom den evangeliska kyrkan och
därmed vår svenska. Vad beträffar katolicismen, erinra vi,
att all kyrkomakt ligger i påvens och biskoparnas händer och
själva plenitudo potestatis hos påven enbart. Påvekyrkan är,
för att använda ett statsrättsligt uttryck, en absolut monarki.
Då nu sedvanerätten alltid måste för sitt existensberättigande
bottna i en organvilja, och då detta organ alltid här måste
vara påven, så kan rättsgrunden hos sedvanan blott sökas uti
dennes vilja. Dessa synpunkter kan man ej underlåta att ha
i tankarna, när man läser det anförda stället hos Schulte.2
Beträffande vår kyrka åter kunna vi understryka Geigels
påstående rörande sedvanans giltighet. Man behöver
varken framhålla, att lagstiftaren på varje punkt gillar
densamma, ej heller behöver denna dess giltighet bliva
åsidosatt på grund därav, att bärarna av den lagstiftande
makten ej alls känna sedvanan och följaktligen icke äro i stånd
till att (låt vara i tysthet) lämna sitt medgivande åt dess
enskildheter. Emellertid betonar han också, att den
kyrkliga representationen, hela kyrkans (kyrkomötet) eller enbart
församlingens, måste lämna sitt samtycke. Detta givetvis
under den förutsättningen, att dessa organ äga verklig
myndighet att representera. När Geigel här tillägger: "zugleich
wird das staatliche Placet als stiilschweigend hinzutreten
vorausgesetzt, insoweit der Landesherr oder ein
Regierungs-behörde förmliche Verbandsbeschlüsse in solchen
Angelegen-heiten gutzuheissen hatte", får man ej tolka detta så, som
här skulle föreligga ett slags consensus legislatoris.3
Men om vi då fråga oss: har lagstiftaren ingen
möjlighet att förbjuda och förhindra en sedvana, som han ogil-
1 Schulte, a. a. sid. 251.
2 Jfr Haas, a. a. sid. 31 ff. Schwering, Joseph. Zur Lehre vom
kanonischen Gewohnheitsrecht. Göttingen, Warendorff 1888. Sid. 31 ff.
3 Geigel, a. a. sid. 263. Jfr även noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
