Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIG SEDVANERÄTT
97
lar? Scheurl svarar härpå till att börja med genom att
hänvisa till följande från "Reichsgesetze" lånade uttalande:
"Wann wir auch dieselbe Grewohnheit, als der Mildigkeit,
Rechten und Billigkeit widerwärtig und ungemäss, hiemit
aus Vollkommenheit unser Macht und rechtem Wissen abthun
und vernichtigen". Och ett annat: "Die und dergleichen
Gewohnheiten wollen wir aus kaiserlicher Macht abschaffen".1
Men därmed vill han ej förneka, att sedvanan verkligen äger
derogerande förmåga. Det är visserligen sant, att även
andra kyrkliga lagar än den kanoniska rätten — t. ex. vår
egen kyrkolag av år 1686 — uttryckligen lämna
föreskrifter om att sedvänjor, som äro stridande mot lagen själv, ej
äga någon giltighet2; men detta kan likväl ej alldeles
förhindra den derogativa sedvanerätten. Consuetudo contra
legem har funnits och kommer alltfort att finnas. Historiskt
har det också bekräftat sig, att sedvänjor, som stått emot
den skrivna rätten, övervunnit densamma. Detta påvisar
även Jacobson, men han tillägger: "sobaldsiedemöesetzgeber
nicht unbekant bleiben konnten und wenn von demselben
nichts geschieht, um dergleichen Neuerungen zu beseitigen".8
Sådana inskränkningar kunna emellertid knappast
försvaras, om man ser frågan dogmatiskt. Har en sedvana
nått verklig fasthet, och stöder den sig tillika på rationella
grunder (om uttrycket se nedan!), då är det också ej
möjligt att vägra densamma sitt erkännande.4 Även Geigel
1 Scheurl, a. a. sid. 218. Lagställena refererade av Puchta, a.
a. sid. 52, anm. 60.
2 Den femtonde punkten av våra domareregler (se editionerna
av 1734 års lag!) betonar, att ingen kan »hjälpa sin sak därmed, att han
säger många vara, som så göra, som han gjort haver, efter det finnes
vara mot lagen det, som han gjort haver», ty »oseder bör ingen
hjälpa». Här är det sålunda ej fråga om sed utan osed. Jfr
Reuterskiöld, a. a. sid 143. Straffbara handlingar rättfärdigas ej genom att
upprepas aldrig så många gånger. En sådan consuetudo är en
»cou-tüme contraire a 1’ordre public» och non raUonabilis. Geigel, a. a.
<sid. 266, noten 5.
3 Jacobson, a. a. sid. 72.
* Scheurl, a. a. sid. 228.
Bibelforskaren 1918. Häft. 2—3. 1372 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
