Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
OSCAR HIPPEL
Hur man i övrigt skall fatta sedvanans förnuftighet och
vad man vill inlägga uti densamma, därom äro åsikterna
något olika. Det att sedvanan är överensstämmande med
det allmänt kyrkliga medvetandet, att den infogar sig
harmoniskt i rättssystemets totalitet, och att den ej motsäger
den princip, som utgör grunden till ett rättsinstitut, allt
detta kan praktiskt ej betyda mera, än att sedvanan ej får
med rättsligt gällande kraft utbilda sig emot gudomliga bud
och emot ett rättsområdes grundnormer. Om man åter som
Schwering använder uttrycket "mot kyrkans ändamål", så kan
man väl med skäl fråga sig, huru härmed egentligen skall
förstås.1
Scheurl har ägnat denna sedvanans "förnuftighet" en
ingående undersökning. En sådan kan ej här förekomma.
Jag vill endast i korthet erinra om att inom den katolska
kyrkan det andliga ståndet utgör en borgen för att
sedvanan kommer att överensstämma med kyrkans anda och
väsen. I den evangeliska kyrkan hava vi intet dylikt
motsvarande organ: härav också den särskilda svårigheten att
bestämma denna de kyrkliga sedvanornas förnuftighet. Men
även måste vi betänka, att vi inom vår kyrka ej tro på
förefintligheten av en gudomlig uppenbarad, positiv rättsvilja,
genom vilken vi kunna besvara frågan, om en sedvana är
i överensstämmelse med kyrkans anda och de kyrkliga
instituten. Den evangeliska kyrkan har att lösa rationaliteten i
full frihet och självständighet och med hjälp av de
grundsatser, vilka den använder, när hon nyttjar den heliga skrift
worfen sind. Zwar berufen sich die protestantischen Schriftsteller
fortwährend auf das kanonische Reeht, weisen aber vornämlieh nach,
dass und wie dasselbe nicht befolgt werde». Jacobson, a. a. sid. 75.
— Ernst Meier förkastar fullständigt rationaliteten som
förutsättning för kyrklig sedvanerätt. Hans utredning >Reehtsbildung in
Staat und Kirehe», Berlin 1861, är egendomlig för sin originalitet.
Emellertid hava hans åsikter ej vunnit gillande. Jfr Geigel, a. a.
sid. 274, anm. 1 samt Haas, a. a. sid. 42.
1 Schwering, a. a. sid. 45. — När Geigel, a. a. sid. 275, förklarar,
att en genom den positiva rätten utesluten sedvana aldrig blir
förnufts-mässig, så kan jag ej se annat, än att detta strider mot sedvanans
derogerande förmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
