Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIG SEDVANERÄTT 105
ur funktion, var ej därmed dess makt bruten. Frågan, i
vilken mån den betraktades som subsidiär rätt, är ännu ej
utredd; men man kan med fullt fog påstå, att dess
institutioner alltjämt funnos kvar i allmänna medvetandet och
kanhända rent av betraktades som lagliga. Under
utvecklingens gång ordnade sig emellertid så småningom
förhållandena. Traditionen antingen stadfästes genom de nya lagarna
eller den blev skjuten åt sidan. Denna övergång, arbetet
på vår första kyrkoordning och sedan det besvärliga och
långvariga utarbetandet av en lag, som skulle giva kyrkans
organisation en slutgiltig fasthet och styrka, allt detta skall
lämna forskaren en mångfald exempel på hur den kyrkliga
sedvanan, buren av det kyrkliga rättsmedvetandet, skapat
sedvanerättsliga förhållanden, innan den skrivna rätten
förelegat. Uppgiften är svår men värd stort intresse.
Det gives emellertid även exempel på att ett av kyrkans
mest betydande rättsinstitut ej förrän på senare tid blivit i
lag fullständigt ordnat och fastställt. Vi äga sedan något
mera än femtio år tillbaka ett kyrkomöte eller rättare sagt
lag om ett sådant — ty kyrkomöte hava vi haft långt
dessförinnan.1 Ingen kan nämligen med utsikt till framgång
söka påstå, att införandet härav var en nyhet i kyrkans
författning.
När Johan Henrik Thomander vid 1853—1854 års
riksdag väckte motion om att 1846 års kyrkolagsförslag måtte
antagas, framhåller han, att de i förslaget införda
kyrkorättsliga förändringarna ej voro några revolutionerande
nyheter. Bland dessa var även stadgandet om kyrkomöte,
en anordning, som var "äldre än den svenska kyrkobalken
och kyrkolagen".2 Kyrkomötet fanns före
kyrkomötesförordningen i svensk kyrkorätt, det fanns stadgat i det
kyrkliga allmänna rättsmedvetandet, och utövningen förelåg som
ett odisputabelt faktum. Kan man överhuvud påvisa någon
1 Namnet kjrkomötesförordning är så till vida missvisande, som
denna bestämmelse är utfärdad av Kungl. Maj:t med ständernas
gillande.
2 Hippel. Kyrkolagskommittén 1824—1846. Göteborg 1914. Sid. 332.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
