Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESNÄMNDENS FÖRSLAG TILL NY KATEKES 119
niskor, dit höra även världsliga ting och förhållanden, allt
det världsliga; vidare är det, med tanke på Gudssökare, som
ännu ej nått fram till Kristus, orätt att här säga
"människor, som icke vilja leva under Kristus i hans rike". Hellre
"onda människor" eller dylikt. Åtskilliga liknande detaljer
skulle kunna nämnas.
Bland idéer av större räckvidd, som jag skulle vilja fästa
uppmärksamheten på, är den, att det kristna religiösa
förhållandet betecknas såsom ett förbundsförhållande. Detta
är ju en biblisk tanke, men dels har denna tanke om ett
nytt förbund, som Gud ingått med oss, här fått, som det mig
synes, en partikularistisk prägel över sig, dels har tanken,
även rätt fattad, i läroboken fått en större användning, än
som tillkommer den i vårt religiösa medvetande. St. 10,
stora upplagan, har det även från annat håll klandrade
uttrycket: "Med oss kristna har Gud ingått ett nytt förbund".
Inte med oss kristna, utan med mänskligheten, för att den
skulle kristnas. Uttrycket låter partikularistiskt, även om
det naturligen ej är så menat. Om dopet heter det, st. 120,
"Dopet är en nådefull handling av Gud, varigenom vi
upptagas i hans förbund och i gemenskapen med honom och med
hans församling". Här pressas tydligen begreppet "förbund"
hårt; det skiljes mellan "Guds förbund" och "gemenskapen
med Gud". Jag undrar, om förbundsidén i denna form är
levande för oss eller bör göras levande.
Dylika diskutabla ting förekomma här och där i
förslaget. Det har ju emellertid mindre att betyda. En
kommande revision har naturligtvis här sin givna uppgift. Vad
som däremot är av vikt och synes mig värt allt erkännande,
det är den klart lutherska teologi, som kommer till synes i
förslagets alla väsentliga partier. Jag tar här ordet luthersk
icke blott i betydelsen protestantisk, innebärande en
avgräns-ning gent emot katolicismen och i sin mån även mot
calvinis-men, utan i betydelsen Luthers egen, innebärande en
av-gränsning även emot inom Luthers egen kyrka inkomna
olutherska tendenser och riktningar. Här är det de djupa
studierna över Luther, som olika medlemmar inom katekes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
