Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ANDEES NYGREN
föreställningsbilder och föreställningsförknippningar som
sanna (teoretiskt giltiga och värdefulla), andra däremot som
falska (teoretiskt ogiltiga och värdelösa). Den kantiska
(kritiska) kunskapsteoriens huvudintresse är att uppvisa
grunden till och det berättigade i att vi sålunda tillmäta olika
kunskaper olika värde och giltighet. I
Men när Kant sålunda kommit till klarhet om var det
kunskapsteoretiska problemet egentligen är beläget, så
vidgar sig här utsikten för honom. Det kunskapsteoretiska
tillvägagångssättet blir för honom en "Leitfaden" att finna
och komma till rätta med även filosofiens övriga
grundproblem. Det är nämligen icke blott i fråga om kunskapen,
som vi skilja mellan olika grader av giltighet, samma
åtskillnad uppenbarar sig även i det etiska (gott—ont).
En människa anordnar sitt handlingssätt konsekvent efter
egoismens princip, en annan lyder samvetets röst; varför
tillskriva vi det senare handlingssättet en helt annan
giltighet än det förra? Att uppvisa grunden därtill blir
uppgiften för sedlighetens teori. Och lägga vi så härtill frågan
om en estetisk norm, som ligger till grund för giltighet och
värde på konstens område, så hava vi i dessa —
kunskapsteorien, sedlighetens teori och den estetiska upplevelsens
teori — ett helt system av uppgifter, som äro specifika för
filosofien. En överblick av dessa uppgifter lär oss, att
filosofien har avseende på den olika giltighet, som vi tillskriva
olika förhållanden i vår tillvaro, d. v. s. i våra upplevelser.
Pilosofiens uppgift är sålunda kritisk1, dess objekt är
erfarenheten över huvud, men ej så att den söker omsätta
erfarenhetens rika innehåll i sina begrepp, utan så, att den söker
fastställa erfarenhetens form, d. v. s. fastställa det för
densamma konstituerande. Begreppet "erfarenhet" är ett
värdebegrepp och kan gälla såsom sammanfattning för allt värde
och giltighet på det teoretiska, praktiska och estetiska om-
1 Jfr W. Windelbands framställning i »Präludien», 3. Aufl. 1907:
Filosofien i systematisk mening är »en kritisk vetenskap om de
allmängiltiga värdena» (sid. 48 ff.). Filosofien är vetenskapen om
normalmedvetandet (sid. 67 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
