Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 141
hur helt annorlunda ser det icke ut inom metafysikens värld?
Var finna vi där det gemensamma föremålet, var den
gemensamma metoden? Ingen har klarare än Eucken1 framhållit
denna egendomlighet hos metafysiken: varje system är
ori-ginalt, begynner från början, framställer tillvaron från
början till slut transponerad i sin särskilda tonart. Men — heter
det vidare från metafysikens förespråkare — är det icke en
orimlig fordran, en överspänd begäran, att vi under den
vetenskapliga kunskapens form skulle äga nyckeln till hela
tillvaron? Tillvaron är dock alltför rik för att kunna
inpressas i vetenskapens formler, dess innersta väsen kan
blott uppfattas under aningens (Fries) eller intuitionens
(Bergson) upplevelser.
Vi kunna här bortse ifrån, att Bergson, den förnämste
förespråkaren för en dylik uppfattning i vår tid, stundom
själv pryder metafysiken med vetenskapens namn2; något
sakligt inflytande får detta nämligen icke. Tvärt om går
Bergsons bemödande ut på att för metafysiken uppvisa ett
kunskapssätt, som icke blott principiellt skiljer sig från den
vetenskapliga begreppskunskapen, utan rent av står i
motsats till denna. Detta är hans mening, då han ställer emot
varandra intuition och intelligens. Vetenskapens organ är
intelligensen. Men denna för icke in i verkligheten, utan
går omkring den och betraktar den blott utifrån;
intelligensen känner sig hemmastadd endast med de döda tingen; med
sin efter dem avpassade metod nalkas den livet, men kan
just på grund härav icke komma till rätta därmed. Under
det att livet är en fortlöpande, kontinuerlig ström, kan den
vetenskapliga reflexionen icke bringa det in i sin ägo på
annat sätt än genom att artificiellt uppdela det kontinuerliga
skeendet för att sedan lika artificiellt förbinda de så fram-
1 R. Eucken: Die Lebensanschauungen der grossen Denkerl890;
9. Aufl. .1911. Jfr ock W. Windelband: Geschichte der Philosophie,
2. Aufl. 1900, § 1: 2, 3, samt G. Simmel: Hauptprobleme der Philosophie,
1910, sid. 8 ff.
2 H. Bergson: Intuition och intelligens. Övers. 1911, sid. 13:
»Metafysik är alltså den vetenskap, som påstår sig kunna undvara
sinnebilder».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
