Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 143
För Bergson betyder intuitionen icke en stegring av
intelligensen, utan ett helt annat kunskapsorgan. "Från intuition
kan man glida över till analys, men icke från analys till
intuition".1 Men lika klart som intuitionsbegreppet i dess
gängse mening såsom stegring av intelligensen är, med lika
stor oklarhet är det behäftat hos Bergson; det är påfallande,
huru svårt han har att giva det en entydig mening. Vi
lämnas i ovisshet om, huruvida intuitionen huvudsakligen är
att söka på åskådningens område, i vilket fall någon filosofi
i verklig mening ej kan använda den som kunskapsprincip,
eller på tankens, i vilket fall vi dock till sist komma
tillbaka till det förkättrade begreppsmässiga, diskursiva,
analyserande tänkandet. Ty vårt tänkande är nu en gång
sådant, att det endast steg för steg, endast genom att lägga
"synpunkt" till "synpunkt" kan bemäktiga sig sitt föremål.
Den större graden av "agilitet" och lättheten att överblicka
och förbinda ett helt av kunskaper, som vi pläga kalla
intuition och som ter sig såsom ett åskådande i begrepp, är
ett från psykologisk synpunkt nog så intressant fenomen,
men konstituerar ingen principiell kunskapsteoretisk
åtskillnad mellan intelligens och intuition och berättigar icke till
att betrakta dem såsom två artskilda kunskapsorgan eller
kunskapsprinciper. Ytterst utmynnar därför Bergsons
ståndpunkt blott i en kraftig och dock fåfäng appell att för
metafysikens räddande låta "anden göra våld på sig och kasta
om riktningen för sitt vanliga tankearbete".2 Som en var
lätt torde inse, är man härmed inne på den beryktade via
negationis, älskad av mystiskt anlagda naturer, men, som
alltid, med negativt resultat.
Bergson har rätt, då han påstår, att vetenskapen icke
avslöjar tillvarons innersta hemlighet, men härtill måste
fogas det andra: lika litet är metafysiken i stånd därtill.
Metafysiken förfogar icke över något annat slags tänkande
än vetenskapen, lika litet som vetenskapen har något annat
tänkande, än det vi tillämpa i det dagliga livet. Det ligger
1 Bergson: Intuition, sid. 43.
2 O. a. a., sid. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
