Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 155
gionsvetenskap ställas vid sidan av varandra och ej, såsom
här, den förra inordnas i den senare. Här är ej platsen att
uttömmande motivera denna avvikelse; det må anses nog
att anföra ett par skäl, som tala för denna anordning. När
religionsvetenskap och religionsfilosofi ställas vid sidan av
varandra, måste religionsvetenskapen fattas såsom en blott
deskriptiv vetenskap rörande religionens empiriska sida (jfr
ovan, sid. 23). Men den vetenskapliga uppgiften med
avseende på religionen är ingalunda uttömd med en sådan
deskriptiv behandling. Religionspsykologiens och
religionshistoriens deskriptiva förfarande måste följaktligen alltid
förbindas med religionsfilosofiens kritiska förfarande, om ej
den vetenskapliga behandlingen skall bliva ofullständig.1
En bland orsakerna, varför man gärna undviker att
inordna religionsfilosofien såsom främsta led inom
religionsvetenskapen, är den skenbara motsatsen mellan filosofi och
vetenskap. Då vi emellertid i det föregående sökt påvisa
en vetenskaplig filosofi, så sträcker detta sina konsekvenser
även till religionsfilosofien. Vi kunna sålunda — till skillnad
ifrån den metafysiska religionsfilosofi, som "filosoferar över
det religiösa", som söker förmedla "övergången från
religionsvetenskap till troslära"2, och som är av mera
tvivelaktigt värde — tala om en vetenskaplig religionsfilosofi,
som arbetar på enahanda sätt, med enahanda metod och med
enahanda syftemål som den vetenskapliga filosofien över
huvud. Liksom den vetenskapliga filosofien är allmän
erfarenhetsteori (jfr ovan, sid. 7), så är den vetenskapliga
1 O. Stange: Grundriss der Religionsphilosophie, 1907, sid. 9 f.
E. Troeltsch: Psychologie und Erkenntnistheorie in der
Religions-wissenschaft, 1905, sid. 18: »Es ist unmöglich, bei einer blossen
empi-rischen Psychologie stehen zu bleiben; es handelt sich nicht bloss um
gegebene Tatsachen, sondern um den Erkenntnisgehalt dieser
Tat-sachen. Diese Frage aber wird nicht mehr der reine Empirismus
beantworten können; die Frage nach dem Wahrheitsgehålt ist überall
eine Frage nach dem Geltenden. Die Frage nach dem Geltenden
aber känn nur entschieden werden durch logische und
allgemein-begriffliche Untersuchungen».
2 E. Lehmann: Religionsvetenskapen, 1914, sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
