Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
ANDEKS NYGREN
matisk för att tydligare blotta nervus rerum, torde framgå,
att någon teologi i ovan angivna betydelse, såsom
transcen-dent Gudslära, såsom teologisk metafysik, icke existerar,
såsom detta också är en enkel konsekvens av det
evangeliska trosbegreppet. Vi måste sålunda söka ett annat
förhållande mellan religionsvetenskap och teologi. Då vi
emellertid här i första hand icke hava att göra med
teologiens, utan med religionsvetenskapens begrepp, och detta
kan fastställas även utan angivande av dess förhållande till
teologien och blott vinner mera fasthet och konkretion
genom att avgränsas mot densamma, kunna vi inskränka oss
till att utan någon närmare motivering införa
religionsvetenskapen såsom vetenskapen om det religiösa över huvud,
teologien såsom vetenskapen om kristendomen, vilken
vetenskaps självständiga karaktär gentemot den allmänna
religionsvetenskapen är betingad å ena sidan av kristendomens
övervägande betydelse för vår västerländska kultur1, å den
andra genom det specifika värde, vår trosståndpunkt
förlänar den.2
Innan vi gå till det slutliga svaret på frågan om
metafysikens betydelse för religionsvetenskapen, måste ännu en
fråga beträffande denna senare belysas. När vi ovan (sid. 3)
i förbigående givit en orientering över religionsvetenskapens
förgreningar, hava vi där skilt mellan följande tre
vetenskaper: 1. religionsfilosofien, vilken har som sin uppgift att
fatta och framställa det religiösa livet i dess egendomlighet
gentemot andra livsformer (t. ex. vetenskap, sedlighet ete);
2. religionspsykologien, som har att uppvisa religionens
själsliga grundval och psykiska former, och 3.
religionshistorien, som har att följa dess historiska utveckling. Härvid
får ej förbliva oanmärkt, att denna framställning avviker
från den gängse. Vanligen plägar religionsfilosofi och reli-
1 N. Söderblom: Natürliche^ Theologie und allgemeine
Religions-geschichte, 1913; sid. 81 ff.
2 Härmed är blott antytt ett invecklat problem, som kräver
sin utförliga, självständiga behandling, varför här icke är platsen;
men det kunde ej heller helt förbigås, emedan vi då hade stannat i
oklarhet över religionsvetenskapens begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
