Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄNNE GRUNDBEGREPP I PRAKTISK TEOLOGI 169
utan med både — och. Predikan kan bestämmas
såsom sacramental (Knoke, Quensel) eller såsom sacriflciell
(Schweizer) eller slutligen såsom både sacramental och
sacriflciell (Harnack, G. Billing).1 De skäl, som de olika
författarna anföra som stöd för sin åsikt, kunna i och för sig
förefalla plausibla, men de olika svaren synas giva vid
handen, att själva problemställningen bör underkastas en
närmare granskning.
På liturgiens område skiljer man mellan sacramentala
och sacrificiella moment inom kulten, när man icke vill gå
ända därhän att fatta kulten såsom uteslutande sacriflciell.
För en liturgiskt riktig konstruktion av ritual förutsättes
alltså, att de olika kultmomenten bli anpassade efter sin
olika karaktär. Härav framgår, att det ligger en betydande
vikt vid den bestämning man från början gjort av de båda
begreppen.
Inom lutherskt område är utgångspunkten för
begreppen sacramental och sacriflciell att söka hos Apologien. I
dess 24:de artikel läses följande framställning:
"Sacramentum est ceremonia vel opus, in quo Deus
nobis exhibet hoc, quod offert annexa ceremoniæ promissio.
Sacrificium est ceremonia vel opus, quod nos Deo
red-dimus, ut eum honore afficiamus."
Denna framställning i Apologien fastställer sålunda dessa
båda begrepp. Men det bör tilläggas, att Apologien själv
icke ger vidare stöd för det olika sätt; varpå begreppen
ifråga tillämpats på homiletiskt och liturgiskt område. Ty
Apologiens framställning i detta sammanhang syftar åt
alldeles annat håll. När emellertid praktiska teologien rör
sig med denna distinktion mellan sacramental och
sacriflciell, utgår den från Apologiens ovannämnda bestämning av
de båda begreppen. Man skiljer således mellan tvänne
slags kulthandlingar, dels sådana, där Gud giver
församlingen något, dels sådana, där församlingen giver Gud något,
eller såsom Harnack uttrycker saken, "die Gabe Gottes*,
och "die Hingabe der Menschen in gemeinsamen Aetivität".
1 Kultpredikans grundbestämningar, i Luth. Ugeskrift, 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
