Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OED OCH SAKRAMENT
47
nådetanken och sålunda ingjuta evangelisk kraft i
sakramentsuppfattningen. Så avvisar han den syn på
sakramentsnåden, som via Martensens dogmatik vunnit många
anhängare hos oss och möter t. ex. i Ullmans kända lärobok i
liturgik. Att såsom härvid skett se det specifika hos
sakramentsnåden i dess "andelekamliga" art att verka leder i
själva verket direkt tillbaka till den katolska gratia infusa.
Förf. varnar därför för en isolerad spekulation över
själva elementen vid t. ex. nattvarden, vilket så gott som
oundvikligen leder tanken i magisk riktning, och lägger all
tonvikt på själva handiingsmonomentet. Det är just den
gripbarhet och påtaglighet och applikativa kraft, som
härigenom förlänas åt det sakramentet konstituerande ordet,
som ger sakramenten en säregen plats bredvid ordet. Det
meddelas i dop och nattvard en dramatisk konkretion åt Guds
handlande med oss som ej eljest genom det blotta ordet.
Innehåll och verkan äro därför desamma vid ord och
sakrament, blott sättet för nådens applikation skiljer dem åt.
Förf. lägger jämlikt traditionen inom kyrkan stor vikt
vid sakramentens härledning ur en omedelbar instiftelse av
Kristus. Särskilt har ju dopet i detta stycke varit
anfäktat av moderna exegeter och religionshistorici. Förf:s
argumentering för dopets sammanhang med missionsbefallningen
i Math. 28 synes mig både intressant och slående.
Kap. 2 och 3 ingå så på specialbehandling av dopets
och altarets sakrament. Vi stanna först vid det senare. Den
evangeliska teologien tillkommer enl. förf. den trängande
uppgiften att undanrödja de svårigheter, som för den moderna
människan gjort nattvarden till ett crux i stället för till
formen för den innerligaste och mest evangeliska nådetillägnelse.
Äro vi bundna att stanna vid Luther eller kunna vi med
bibehållande av det djupaste hos honom överskrida honom? Förf.
menar det senare. Att Luther i nattvardsläran var starkt
beroende av skolastiska tankegångar, erkännes utan vidare.
Det värdefulla hos Luther var hans betonande av den
levande Kristi närvaro i sakramentet. Antikverad måste vi
däremot anse hans spekulationer över elementen i nattvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
