Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 67
de materialistiska i vårt folk. En vidsträcktare bekantskap med
Norströms tänkande är väl ägnad att åstadkomma en sådan,
av många länge efterlängtad, förändring.
Einar Billing, 1517—1521. Ett bidrag till frågan om
Luthers religiösa och teologiska utvecklingsgång. I. (Ingår
i inbjudningsskriften till Uppsala universitets reformationsfest
den 31 oktober 1917.)
Till de Lutherböcker, som under det gångna
reformationsminnets år nådde eller av dagspressen på sin tid flitigt
anbefalldes åt en större allmänhet, hör ovanstående arbete icke.
Därtill är det knappast avsett, och därtill bär det en alltför
strängt vetenskaplig prägel. Så mycket mer förtjänar det att
uppmärksammas i en vetenskaplig teologisk tidskrift. Helst
som vi här utan allt tvivel ha att göra med ett för frågan om
Luthers utveckling banbrytande arbete. Det utlovar redan
denna föreliggande första del av detsamma.
Till en början kan sägas, att själva den period av Luthers
utvecklingshistoria, som förf. tagit sig före att behandla, är
särskilt väl vald. Icke blott med hänsyn till att arbetet ingår i
inbjudningsskriften till en reformationsfest för högtidlighållandet
av de 95 tesernas dag. Den hör också i och för sig till de
intressantaste och, vad viktigare är, till de förut minst klarlagda
av Luthers utvecklingsperioder. I regel har nämligen det
under särskilt det sista decenniet så livliga intresset för Luthers
religiösa utveckling koncentrerat sig till tiden före 1517. Och
problemet om hans inre utvecklingsgång efter denna tid har,
såsom förf. anmärker, sällan ens blivit på allvar ställt.
Detta problem formulerar nu förf. så: I vilken
utsträckning var den lära, vid vilken Luther inför riksdagen i Worms
1521 förklarade sig av sitt i Guds ord fångna samvete bunden,
utbildad redan vid periodens början — i vilken grad bildar den
förutsättningen för dennas strider och arbeten, i vilken grad
är den produkten av den? Faktum är, att reformatorn inte
går till verket med något enhetligt reformprogram. Det som
utlöser hans kritik är ständigt hans innersta religiöst-etiska
övertygelse. Hans sedliga allvar och hans reliiriösa intresse
för Guds oförtjänta nåd, det är de båda reformatoriska
kraftcentra, båda i sista hand ett och samma centrum. Endast i
den mån kyrkans praxis inte överensstämmer med detta
etiskt-religiösa sensorium reagerar han. Men han gör det då också
alldeles omedelbart och utan fruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
