Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
LITTERATURANMÄLÅN
Till en början är det det etiska alivaret hos honom, som
starkast utmanas. Därpå äro de 95 teserna mot avlaten ett
bevis. Första tesens »Gören bot» anger verkligen temat för
det hela. Reformationens stora ord om tron träder i dessa
teser nästan helt tillbaka för detta sedliga intresse. Men även
med sådant innehåll äro de »ett klassiskt prov på Luthers
stridshumör». Emellertid kom i hans angrepp på avlaten alls icke
den radikala motsatsen till romersk åskådning klart i dagen.
Ty väl var det en mycket ömtålig punkt han därmed vidrörde,
men han menade sig med rätta äga stöd för sin uppfattning i
kyrkans lära, och i själva verket stodo hans motståndare i
förlägenhet i fråga om auktoriteter att åberopa sig på för sin
mening. Emellertid, stod också Luther redan 1517 till sin
djupaste religiösa åskådning i bestämd motsats till Rom, så är det,
säger förf., dock först i hans resolutioner över avlatsstriden av
år 1518, som det moment träder tydligt fram, som innebar en
ohjälplig brytning med Rom: trons nödvändighet.
Därmed har förf. ryckt frågan om tiden för de
reformatoriska tankarnas genombrott ett steg närmare. Han tar då först
ställning till och uppvisar på ett särdeles intressant sätt
ohållbarheten i den vanliga distinktionen mellan de yttre »formerna»
och det inre »livet» i fråga om Luthers utveckling. Däri
döljer sig, säger han, en anakronism. För oss kan det väl gå att
se saken så, men för en Luther var det sannerligen mer än
yttre former det gällde, då han steg för steg bröt med
katolska föreställningar. Var reformatorn också 1517 färdig med
avlaten, så visar förf., huru han dock först så småningom
kom till klarhet över värdelösheten i den romerska
åskådningen på andra punkter, såsom i fråga om skärseld och
helgondyrkan, munkväsen, den kyrkliga auktoriteten och framför
allt i fråga om sakramenten. Med Luthers revolutionerande
nya uppfattning på denna sista punkt, särskilt i skriften om
kyrkans babyloniska fångenskap, var brytningen med Rom
vorden ett allmänt insett faktum.
Av lika stort intresse som detta påvisande av att den
rörelse, som avlatsstriden satte i gång, först så småningom
fortplantade sig till de övriga katolska trosföreställningarna och
medförde Luthers förkastelsedom över dessa, är förf:s
framhävande av en annan tankeserie i Luthers utvecklingsgång, som
har sin upprinnelse redan långt före de 95 teserna och även
tagit sig ett »reformatoriskt» uttryck före dessa, nämligen i de
97 teser, i vilka Luther den 4 sept. 1517 inbjudit till en annan
disputation: »contra scholasticam theologiam». Där har
protesten mot den skolastiska teologien och Aristoteles, mot libe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
