Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ANDEKS NYGEEN
stämd, men nu måste den först genom en särskild
undersökning fastställa sin uppgift, vilket visar tillbaka på dess
ursprungliga föremålslöshet.
Till samma resultat för också en undersökning, som tager
sin utgångspunkt i den betydelse, man numera allmänt
tilllägger filosofien. Den gamla metafysiska filosofien gjorde
anspråk på att vara vetenskapen om alltings yttersta grund
och väsen. I denna sats äro egentligen tvenne falska
anspråk förenade. Först och främst är det falskt, att den vill
vara vetenskap. För kritikern är det en lätt uppgift att
vederlägga detta anspråk. På annat ställe1 hava vi sökt
visa, att detta gäller såväl om den gamla, med deduktiv
metod arbetande metafysiken, vilken numera knappast äger
några förespråkare, som om den nyare, induktiva
metafysiken, vilken vill vara inbegreppet av all vetenskaplig kunskap
och alltså grundar sitt vetenskapsanspråk därpå, att den
vilar på de enskilda vetenskapernas resultat, och blott vill
sammanfatta dessa till ett helt. Men även om metafysiken
skulle erkänna, att den äger sin insikt om tillvarons innersta
väsen, icke i vetenskapens form utan i en kunskap av mera
intuitiv karaktär, så består dess andra falska anspråk just
däri, att den överhuvud tilltror sig att kunna avslöja
tillvarons grund, låt vara i icke vetenskapliga uttryck, vilket
vi på anförda ställe medelst kritik av Bergsons
intuitionsfilosofi ådagalagt2. Om sålunda den tendens, som behärskar
metafysiken måste avvisas, men om filosofien dock dels måste
uppehålla anspråket på strängaste vetenskaplighet, dels, för
att ej bliva sina anor otrogna, måste giva en vy över
tillvaron i dess helhet, så måste självfallet den filosofiska
uppgiften differentieras i tvenne deluppgifter. Å ena sidan blir
filosofien sålunda universalvetenskapen, den strängt
vetenskapliga, kritiska undersökningen angående giltigheten av
erfarenhetens skilda former, å andra sidan
världsåskådningsfilosofi, som ger en icke vetenskaplig; subjektivt färgad vy
över tillvaron.
1 I min undersökning: »Den metafysiska filosofiens betydelse för
religionsvetenskapen, Bibelforskaren 1918, sid. 137 ff.
2 O. a. a. sid. 140—152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
