Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 15
Vad nu först den senare beträffar, så antyder redan
namnet världsåskådning, att det här icke är fråga om en
objektsbestämd undersökning, sådan som de enskilda
vetenskapernas; huvudvikten ligger icke så mycket på världen, på
objektet, som skall åskådas, utan mera på den punkt,
varifrån den åskådas. Själva världsåskådningsfilosofiens allmänna
karaktär ådagalägger, att det icke är fråga om ett
objekts-uppfattande i detta ords egentliga betydelse. För
vetenskapen ligger det en styrka i att betrakta objektet från så
många synpunkter som möjligt, då dessa synpunkter dock
blott hava tjänande betydelse och äro dömda att efter
användningen skjutas åsido, eftersom målet till sist är objektet
själv. De många synpunkterna tjäna här huvudsakligen till
att. neutralisera varandra, för att slutligen objektet må stå
där såvidt möjligt i egen belysning. För filosofien som
världsåskådning ligger det åter en svaghet i de många
synpunkterna, då därigenom dess enhetlighet äventyras. Genom
ständigt växlande av synpunkter nås ingen världsåskådning.
Betingelsen för dess uppkomst är fastmer, att en utav de
möjliga synpunkterna upphöjes till den allenarådande, och
att, sedan därigenom i stället för de många synpunkterna
en "ståndpunkt* är nådd, tillvaron framställes, sådan den
ter sig, när den betraktas utifrån denna. Härigenom skiljer
sig en dylik världsåskådningsfilosofi på tvåfaldigt sätt från
vetenskaperna. A ena sidan kan den ej, såsom dessa, göra
anspråk på någon allmängiltighet och objektivitet, då ju
den ståndpunkt, varifrån den utgår, huru axiomatisk den
än kan förefalla, dock endast är en synpunkt bland många
möjliga, som i sig själv icke har större rätt än övriga att
vara bestämmande för totalåskådningen. Det irrationella
draget i varje världsåskådning härstammar just från det
villkorliga och viljemässiga i själva ståndpunktssättandet.
A andra sidan — och detta är det, som här företrädesvis
intresserar oss — uppstår dess uföremål" först under dess
eget arbete. Den vy av tillvaron, som en
världsåskådningsfilosofi vill giva, existerar icke förut på objektivt sätt. När
geologen tager en fotografisk vy av olika bergskikt, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
