Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 ANDERS NYGREN
eller mindre framställningen af religionens väsen hos M.
Reischle, W. James, E. Tkoeltsch, E. W. Mayer, 6.
Wob-bermin m. fl.* Den osäkerhet, som behärskar även denna
behandling av frågan, framträder särskilt tydligt hos Troeltsch
i de olika betydelser, vari begreppet "religionens väsen"
kan brukas.2 Själv brukar han det, ehuru med en viss
tvekan3, såsom uttryck för religionsvetenskapens uppgift i dess
helhet, vilken sönderfaller i fyra olika problem, det
psykologiska, det kunskapsteoretiska, det historiefilosofiska och
det metafysiska problemet. Häraf framgår, att endast en
del af väsensfrågan enligt Troeltsch kan behandlas efter
psykologisk metod, och att den i sig upptagit äfven
sanningsfrågan. Skall konfusion här kunna undvikas, kräves
oundgängligen återgång på det religionsfilosofiska grundproblemet.
Med avseende på frågan om religionens sanning äro
metoderna så mångskiftande, att varje försök att finna några
ledande synpunkter tyckes hopplöst. Här mötas vi — för
att blott nämna några huvudtyper — av den
eudämonistisk-pragmatistiska metoden, som ser religionens sanning i
dess nyttiga konsekvenser (W. James), av den metafysiska
(noologiska), som bevisar religionens sanning därmed, att
den ligger till grund för ett metafysiskt andeliv (R. Eucken4),
Här mötas vi av motsatsen mellan den
empiriskt-psykolo-giska och den rationellt-kunskapsteoretiska
sanningsbegrund-ningen, av vilka den förra söker begrundningen för
religionens sanning mer eller mindre i dess egenskap av att vara
ett psykologiskt givet faktum eller i en specifik psykologisk
evidenskänsla, varemot den senare söker påvisa hos den
religiösa kunskapen en särskild logisk dignitet, som höjer den
1 M. Reischle: Die Frage nach dem Wesen der Religion, 1889;
W. James: Den religiösa erfarenheten, 1906; E. Troeltsch: Psychologie
und Erkenntnistheorie in der Religionswissenschaft, 1905; Gesammelte
Schriften, II, 1913. G. Wobbermin: Die religionspsychologische
Methode in Religionswissenschaft und Theologie, 1913.
2 E. Troeltsch: Gesammelte Schriften II, 1913, sid. 452-499,
Wesen der Religion und der Religionswissenschaft.
3 O. a. a. sid. 489.
* R. Eucken: Der Wahrheitsgehalt der Religion, 3 Aufl. 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
