Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 ANDERS NYGREN
logi och kunskapsteori.1 Väsensfrågan är en quaestio facti
och hör såsom sådan in under psykologien, sanningsfrågan
däremot är en quaestio juris, som blott kan besvaras av
kunskapsteorien.
Religionsfilosofiens första uppgift blir alltså att
psykologiskt fixera det religiösa fenomenet, varvid det mindre
gäller att beskriva dess periferiska yttringar än att uppfatta
den religiösa erfarenheten i dess karakteristiska
egendomlighet.2 Den empiriska religionspsykologien har att
framställa den särskilda formen för de själsliga förlopp, som vi
beteckna som religiösa och att visa, huru dessa skilja sig
från andra själsförlopp3; den har att undersöka, om det
religiösa blott är ett kombinationsfenomen, eller om det har
sitt eget självständiga väsen, liksom det logiska tänkandet,
det sedliga omdömet och den estetiska åskådningen, eller
med andra ord, orn religonen är en företeelse av sekundär
eller primär art.4 Resultatet av den religionspsykologiska
undersökningen är, att det senare alternativet äger rum, att
religionen alltså är en självständig och egenartad
väsens-gestaltning5, och att all religions urform är mystiken, d. v. s.
tron på övermänskliga makters närvaro och verkande.&
Härmed är gränsen nådd för psykologiens kompetens.
När vi gå till religionsfilosofiens andra uppgift,
sannings-och realitetsfrågan, har psykologien ej längre något ord
1 E. Troeltsch: Psychologie und Erkenntnistheorie in der
Religionswissenschaft. 1905, sid. 17 f: »Die Psychologie leistet für die
Religionswissenschaft keinen anderen Beitrag, als den der psychologischen
Fixierung der Eigenart des Phänomens... Es ist also gar nichts
gesagt über den Wahrheits- oder Realitätsgehalt dieser Erscheinungen...
Das führt dann aber auf ein ganz anderes Problem, auf das
erkenntnistheoretische.
2 E. Troeltsch; Gesammelte Schriften II, 1913, sid. 492 f;
Psychologie und Erkenntnistheorie, sid. 10.
3 O. a. a,, sid. 11.
4 E. Troeltsch: Religionsphilosophie, i >Die Philosophie im
Beginn des 20. Jahrhunderts, hrsg. von W. Wikdelband, 2. Aufl. 1907,
sid. 474.
5 O. a. a., sid. 475.
6 Gesammelte Schriften II, sid. 493.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
