Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALAKI 1: 7––8
7
mitt namn. (Nu) frågen I: "Hvarmed hafva vi då visat för-
akt för ditt namn?" 7 Jo, därmed att I bären fram ovärdig
spis på mitt altare. (Åter) frågen I: "På hvad sätt hafva
vi <gjort det ovärdigt>?" Jo, i det att I tanken: "Jahves
bord behöfver man icke mycket akta". 8När i fören fram ett
(offerdjur, som är) blindt, då (räknen I sådant) icke för ondt;
när I fören fram ett (som är) lytt eller svagt, då (räknen I)
ej heller sådant för ondt. Kom med något sådant till din
ståthållare, (så får du se) om han <har behag därtill> och
alla villigt erkänna, att en fader eller husbonde skall äras af sin son
eller sin tjänare, slaf; »sin fader», MT har endast »fader», men tro-
ligen bör läsas ’äviv; (skall) »frukta», saknas i MT, men bör troligen
insättas efter ett par manuskript till G, jfr det följande mörä^i i den
senare delen af versen; »den heder, som skulle visas mig», egentligen
»min heder»; »den fruktan, som man skulle hafva för mig», egentli-
gen »min fruktan». Tillämpningen på prästerna: de förakta Jahve,
kommer med afsikt öfverraskande. Därför anföres ock omedelbart
prästernas fråga, hvaruti de visat sitt förakt, jfr till v. 2—5. V. 7:
prästernas förakt för Jahve visar sig däri, att de frambära ovärdiga
offer på hans altare; så visas Jahves namn ej den vördnad man är
skyldig honom. »Spis», egentligen »bröd», en ålderdomlig beteckning
för offer; uttrycket har sin grund i en gammal föreställning om off-
ren såsom Guds spis (jfr Lev. 21: 8,17), därför utbytes »altaret» i det
följande mot »Jahves bord»; »ovärdig», egentligen »befläckad», ore-
nad, men här allmänt »odugligt», sådant som ej bör förekomma på
altaret. Profeten låter prästerna igen fråga, på hvad sätt de gjort
sig skyldiga till denna synd. MT lyder: »Hvarmed ha vi förorenat
dig», men sannolikt bör man, med G läsa: gtfalnühü: hafva vi gjort
det ovärdigt; objektet är naturligtvis offret (»brödet»), som man fram-
burit, så att det är ovärdigt; jfr det föregående; verbet gtfal, egent-
ligen befläcka, har här samma allmänna betydelse som participiet
megö^äl i det föregående; »behöfver man icke akta», egentligen »det
är föraktadt», det kan man förakta. *V. 8: prästerna mottaga sådana
offer, som lagen förbjuder och som deras egen ståthållare ej skulle
mottaga med tacksamhet. Blinda och lytta offerdjur förbjudas i Lev.
22:20 ff., lytta och felaktiga redan i Deut. 17:1. Texten lyder eg.:
»När I fören fram till att offras ett blindt» ete »Så räknen I sådant
icke för ondt», grundtexten är pregnantare, egentligen »så är det in-
tet ondt» (däri), hvilket måste uppfattas ironiskt. På samma sätt i
den nästföljande satsen. Ståthållarens namn få vi tyvärr icke veta;
»om han har behag därtill», hebr. hajirsehü efter åtskilliga manuskript
till G och i analogi med v. 10, 13; 2:13. MT: »har behag till dig»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
