- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
17

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALAKI 3: 3 — 5

17

som en tvättares såpa. 3 Och han skall sätta sig ned och
smälta [silfret] och rena; han skall rena Levi söner och
luttra dem såsom guld och silfver; och sedan skola de fram-
bära [åt Jahve] offergåfvor på rätt sätt. 4 Och Juda offer-
gåfvor och Jerusalems skola då behaga Jahve väl, likasom
i forna dagar och i förgångna år.

5 Ja, jag skall komma till eder för att hålla dom, och
jag skall vara ett snarfärdigt vittne mot trollkarlar, äkten-
skapsbrytare och menedare, så ock mot dem som förtrycka
[lön] dagakarlen, änkan och den faderlöse eller vränga rätten
för främlingen, men icke frukta mig, säger härskarornas
Jahve.

att ej nödgas förgöra folket måste Jahve låta det undergå en luttring,
och denna skall i första hand- träffa prästerna, »leviterna», jfr 2:9.
Jahves dag är sålunda här som hos Amos en domens dag, som i första
hand drabbar judarna (jfr Am. 5:18 m. fl.). Domen liknas vid den
eld, som användes af en »metallsmältare», mesäref, och vid en såpa
eller bättre lut (börii), som tvättare använda, jfr bl. a. Jer. 2:22. I
v. 3 upptages bilden af Jahve såsom en metallsmältare och tillämpas
på hans beteende mot prästerna. Det inom [] satta »silfret» är sanno-
likt oriktig tillsats, se det följande, som jämför luttringen med re-
ningen af silfver. När prästerna så blifva luttrade, kunna de fram-
bära offer på rätt sätt, hvilket de nu icke göra (jfr 2:1—9). Det inom
[] ställda »åt Jahve» har i grundtexten en så onaturlig plats, att det
knappast kan anses ursprungligt, utan troligen bör betraktas som
tillägg af en man, som ville förebygga, att profetens ord uppfattades
så, att äfven offer till andra gudar blefvo tillåtna (Marti). Ett så-
dant missförstånd är emellertid uteslutet af sammanhanget, andra
hålla före att det uppstått af ett ursprungligt II, som uppfattas såsom
en förkortning af lejahve. Y. 4: så blir offertjänsten, hvad den var i
gamla tider. Man observere, att forntiden här såsom i 2:6 framstår
som ett efterlängtadt ideal. Domen skall emellertid ej blott träffa
prästerna utan äfven V. 5 alla syndare i folket. Jahve närmar sig
till dom, ett direkt svar på frågan 2:17; han är ett »snarfärdigt vittne»,
ej blott i den mening att han gifver snabbt besked, utan äfven, då
han är domare, lika snabbt utför domen. Den följande uppräkningen
af olika syndare tager troligen hänsyn till det rådande tillståndet på
profetens tid, äfven om förteckningen ej får anses uttömmande; det
inom [] ställda ordet är omöjligt att infoga i konstruktionen och måste
därför utgå. Hufvudkällan till alla dessa synder ligger däri, att »de
icke frukta Jahve».

2 — 222. Bibelforskaren 1922. Häft. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free