Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAM OCH KRISTENDOMEN
47
konungar. Hur kan en människa, som har det minsta för-
nuft, en enda timma vilja tillhöra en religion, som är så
beskaffad! Hur kan man vilja möta Gud den Högste med
en religion om vilken man bekänner med tungan och vet i
hjärtat, att den icke härrör från Gud och icke från någon
profets uppenbarelse!" (II 72 f.)
I samband med denna anklagelse har Däwud b. Merwän
även anfört den trosbekännelse, som — enligt hans mening
— antagits vid mötet i Nicea. Tyvärr uppvisar Kirkisäm9s
excerpt just på denna punkt en lucka; där heter nämligen
(p. 306 f.): "Dessa biskopar, som levde på Konstantins tid ...
äro de, som uppfunnit deras religion. Det är nu icke till—
låtet för dem att bedja, begå nattvarden eller utföra någon
kulthandling utan att erinra om att dessa män uppfunnit en
formel i vars text treenigheten och människoblivandet om-
nämnes. Den består däri att de säga ...." Då Däwad
gjort sina studier vid ett nestorianskt lärosäte, är det väl
sannolikt, att han här anfört den formel, som i dennestori-
anska kyrkan gällde som den nicenska, d. v. s. Ncpanum
omarbetat på grundvalen av Antiochenum, just den trosbe-
kännelse vi funno hos Ibn Hazm.
Även i kritiken av evangelierna har Däwuds arbeten
säkerligen utgjort en förebild för den spanska polemikern.
Däwud har anfört Jesu båda släktregister (p. 307), betonat
(liksom I. H.), att de båda ge Josefs ej Jesu stamtavla, av-
färdat leviratshypotesen, som ett "knep" (ihtälu al-nasärä
ete.) o. s. v. Namnen på Jesu stamfäder återger han — lik-
som Ibn Hazm — i hebreisk form; helt naturligt för en
jude, i synnerhet som han väl (liksom Kirkisäm) använde
hebreisk skrift. Tyvärr har Kirkisänls excerpt även här en
lacun (i början) och torde dessutom vara starkt förkortat,
då han anser svagheten i den kristna traditionen på denna
punkt " alltför klar och uppenbar för att man skulle behöva
vidlyftigt utbreda sig om saken".
Det är blott fyra fattiga sidor vi äga av Däwuds båda
arbeten, men, som vi sett, uppvisar här nästan varje rad
slående beröringspunkter med Ibn Hazms polemik. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
