Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
LITTERATURANMÄLAN
form av en eller annan lösryckt bibelvers, utan så vitt möjligt
i större sammanhang.
De typografiska anordningarne med olika stora stilar, med
spärrtryck av det betydelsefullaste, och med marginalrubriker
förtjäna allt erkännande. Boken är härutinnan helt enkelt ett
föredöme.
Kyrkoherde Stadeners Konfirmandbok står, så vitt jag kan
döma, utan tvekan bland de allra främsta av de under de sista år-
tiondena utgivna »katekeserna.» Men just därför förtjänar den
att också få en kritisk detaljgranskning. Och jag hoppas att
någon fackman vill gripa sig an därmed. I känslan av min
egen brist på större praxis i meddelande av konfirmationsun-
dervisning, vill jag förbigå de punkter där jag i mitt exemplar
antecknat avvikande mening från författaren i historiskt, dog-
matiskt, pedagogiskt eller formellt avseende, och endast fästa
mig vid några få valda exempel av exegetisk natur. Jag be-
gränsar mig till exegetiken, uteslutande därför att detta fält
ligger mig närmast. Annars anser jag att de sakligt viktigaste
anmärkningarne ligga på andra håll Men jag vill för en gångs
skull visa mig som »mästare» genom att begränsa mig.
Tolkningen av profet såsom »lärare, sänd av Gud» (sid. 20,
jfr sid. 14: »profeterna talade om Gud») synes mig ej ge ett
fulltonigt uttryck åt profetismens innersta väsen, sådant detta
fattas av den nutida gammaltestamentliga forskningen. Och
har Malaki verkligen rätt till en plats bland de fyra uppräk-
nade gammaltestamentliga profetnamnen (sid. 20)?
Även inför förf:s framställning om Moses och hans betydelse
(å samma sida) känner jag mig tveksam. Jag menar visserli-
gen för ingen del att man skall förbrylla konfirmanderna med
den historiska bibelforskningens detaljarbete. Men så som förf.
formulerat sin mening, inbjudes man i varje fall lätteligen till
en äldre uppfattning.
Sak samma gäller t. ex. sid. 103 »Människosonen...
som i G. T. var efter profeten Daniels tid en benämning på
den väntade Messias» (ett exempel på egendomlig ordställning!).
Danielsbokens mycket sena datum (c:a 165. f. Kr.) är väl ett
bland den gammaltestamentliga exegetikens minst omtvistade
resultat?
Historiskt ej fullt rättvist synes det mig vara, när förf., sid.
14, säger: »Israels folk försummade att föra Guds rike utöver
sina egna gränser». Detta allmänna omdöme passar, enligt
min mening, ej rätt väl samman med det allom bekanta för-
hållandet att det fanns en synnerligen talrik judisk diaspora
över hela den hellenistisk-romerska världen och långt bort i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
