Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAULS GIBEA
73
lan Kidrondalen och Tyropojondalen samt alltså söder om
den nutida Tempelplatsen, en ort av urgammal betydelse,
Jerusalem, med förbindelseleder såväl österut ned emot Jor-
dansänkan vid Jeriko som västerut nedåt Schefela och kust-
landet. Säkerligen ägde nordsydvägen, som väl på något
avstånd gick förbi detta äldsta Jerusalem, genom en biväg
god förbindelse med den urgamla staden. Här fanns alltså
på landets nordsydliga huvudväg en betydelsefull samfärds-
knutpunkt, som genom senare tiders historiska utveckling
kommit att bliva dess huvudsakliga. Men under de första
århundradena efter Israels bosättning i Västjordanlandet
hade denna ort, det gamla Jerusalem, ännu ingen egentlig
betydelse för Israel, enär den ända till Davids tid alltjämt
innehades av sin ursprungliga befolkning, jebusiterna. För
det äldsta, fördavidiska Israel kunde alltså denna stad med
dess förbindelsemöjligheter ej bliva någon enande punkt.
Såväl från Betlehems nejd i söder som från det gamla Benja-
min norr om jebusiternas alltjämt framgångsrikt försvarade
stad måste mera sydliga och nordliga vägar begagnas ned
till Jordansänkan med Jerikos alltjämt viktiga oas samt
västerut.
För de israelitiska stammar, som kommit att vid bosätt-
ningen i landet på sin lott få nejderna norr om den fasta
jebusiterstaden med dess goda förbindelsemöjligheter, kunde
det politiska och ekonomiska läget alltså synas vara ganska
besvärligt. Men ett studium av dessa nejders skapnad visar,
att även här goda betingelser funnos för en fast och väl-
belägen politisk och ekonomisk medelpunkt.
Strax nordväst om Oljebergskedjan, som från högberget
sträcker sin arm ut åt sydost hägnande Jerusalem och skil-
jande det från landets sluttning österut nedåt Judeiska ök-
nen, fortsätter högberget närmast norrut med en skarpt
mejslad ås, vilken som nämnt här bildar vattendelaren med
stark sluttning såväl västerut som i synnerhet österut.
Denna skarpskurna vattendelande ås är genom flera tvär-
sänkor i sin ordning delad i flera fristående höjder eller
toppar, som ur försvarsynpunkt erbjuda ett förmånligt läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
