- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
75

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAULS GIBEA

75

en gång viktiga orten Ai, jfr ovan sid. 72. Det var den
gamla nordsydvägens huvudgren, som följde den västra slutt-
ningen av högbergets vattendelande ås och var stora färde-
vägen. Från vägskälet vid sydvästra foten av Bas es-Saläh
vände sig denna åt nordväst och böjde sig utmed västra
foten av Hirbet es-Surnad kulle och Tell el-Fül norrut
samt löpte i nästan nordlig riktning över cAJcabet en-Nafäk
ned på den lilla slätten Ktt el-Hanäine. Sedan den här
vid Bab el-MiCallaka utsänt en sidogren åt väster, Bet-
Horonvägen, fortsatte den i nordnordostlig riktning ge-
nom Uädi ed-Danifrfs i sitt övre lopp jämna och breda
dalbotten samt böjde sig vid Haräib er-Bäm ett stycke syd-
väst om er-Bäm återigen mot nordnordväst och fortsatte
därifrån i ungefär samma nordnordvästliga riktning genom
den trånga dälden öster om Tell en-Nasbe och över el-Btres
passhöjd till Betin. Flerstädes på denna sträcka kan ännu
den äldsta vägen urskiljas väster om den turkiska landsvägen
från Spejarehöjden till "Ähdbet en-Nafak samt på fältet Ktt
el-Hanäine. Den östra grenen av nordsydvägen, som över-
vägande var en dalväg och var betydelsefull därigenom att
den förband orterna Geba, Mikmas och Ai, och som vid
tillfällen av historisk vikt förutsättes såsom begagnad, är nå-
got längre än västra huvudgrenen och genomlöper det ovan
omtalade dalbäckenet, som utgjorde Benjamins östra odlade
bygd. Förgreningen av nordsydvägen börjar strax sedan denna
övervunnit passhöjden Bas el-Masärif, och den östra grenen
böjer här utefter västra sluttningen av höjden Bas es-Saläh
och östra sluttningen av Bas el-Mehuara genom dälden mellan
el-Kucme och Bas el-Hamis mot öster och fortsätter över
Uädi Halaf och Uädi Zimri samt genom dälden mellan höj-
derna Tin eHsm och Bas ez-Skir väster om byn Hezme över
Uädi el-Häfi i en båge åt öster uppför sluttningen mot Geba%
jfr Dalman ZDPV 1905: 172, PJB 1916:49 f., Féderlin
RB 1906: 267, Baumann MNDPV 1907: 45 samt nedan Jes.
10: 28 f. Benämningen Wädy él-Khulf^k den engelska kartan
är oriktig, det verkliga namnet är Uädi Halaf, jfr Dalman
ZDPV 1905:172. Det torde vidare förtjäna anmärkas, att från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free