Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
LITTERATURANMÄLAN
Den nya syn vi vunnit på »Guds gärningar i historien» får icke
bli så »förstående» gent emot den gamla dogmatiken, att den
jämnar vägen tillbaka till bokstavsträldomen. Det tjänar där-
för ingenting till att dölja avståndet mellan de båda författarnas
ståndpunkter. Det är verkligen större, än Biskop Ullman vill
låta påskina. När Aulén säger (s. 44), att Jesu förkunnelse
har karaktären icke av »en utredande läroframställning utan av
ett budskap, som syftar till att låta människorna förnimma
Guds närhet och att föra dem in under Hans herravälde», och
Biskopen »i praktiskt pastoralt intresse» härtill fogar »ett par
korta randanmärkningar till förebyggande av allt missförstånd»
(s. 39 f. ), så är det därför att se saken allt för optimistiskt,
när han betecknar det såsom »i grunden blott en tvist om ord»,
när man frågar, huruvida man bör riktigast tala om »budskap»
eller »trosläror». Det är ingen idé att fördölja, att bakom de
olika orden stå olika grundåskådningar. Biskop XJ. är därför
icke heller själv alldeles nöjd med Auléns »uttryck av tro» så-
som kännetecken på »läran». »Dogmerna äro visserligen uttryck
för vår församlings tro. Men ingalunda produceras de av
hennes tro. Till sin innersta lärosubstans äro de nämligen ...
hämtade ur själva uppenbarelsens skrifturkund Bibeln. Blott det
sammanfattande reproducerandet och det systematiska ordnan-
det av Skriftens läroframställningar äro ett verk av kyrkan.
Till sin egentliga kärna äro därför dogmerna eller de kyrkliga
trosutsagorna lika oförgängliga som Bibelns egna lärosanningar»
(s. 7). Bakom dessa ord står icke den historiesyn, som upp-
bär Auléns åskådning.
Därför blir också dissonansen mellan Biskop Urs ståndpunkt
och »nyteologiens» skarpare, när han skall taga ställning till
uttalanden, som mera oförbehållsamt ingå på frågan om uppen-
barelsens förhållande till det historiska överhuvud och mindre
varsamt vidröra de gamla huvuddogmerna, såsom i O. Holm-
dahls bok om »Gammal och ny förkunnelse» på sina ställen
sker. Då kan icke heller Biskop U. själv med sina i och för
sig sympatiska försök att eljest finna anknytningspunkter undgå
att tydligt se och konstatera den principiella olikheten i själva
grundåskådningen.
Då de båda arbetena synas mig vara goda och moderata ut-
tryck för tvenne skedens i vår teologiska utveckling stånd-
punkter, både för sammanhanget och avståndet mellan dem,
och Biskop Ullmans livfulla stil lika litet röjer den trötte åld-
ringen som Prof. Auléns populära framställningssätt utesluter
den för denne förf. utmärkande systematiska redan och klar-
heten, kunna de båda böckerna blott livligt till studium an-
befallas. Arvid Runestam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
